Hur länge var ni sjukskrivna?

Sjukskriven i 3 månader . FK har godkänt sjukskrivningen , men förstod  på min handläggare att det handlar  mycket om handläggarens goda vilja . Däremot har utbetalningarna dröjt.

sjukskriven helt 12 april 14 juni. Sen deltid (halvtid) 14juni 5 juli. Inga problem. Pengarna kom som de skulle inget tjafs.

Jag blev sjukskriven 6månader. Fick inga 29dagar då min läkare klantade till det.. skulle ha varit guldvärt...

Fick inte heller mina 29 dagar för att läkaren klantade sig . Surt

Har hört att 3 månader är rätt vanligt. Men läkaren måste också skriva utförligt hur man mår och inte bara sammanfatta det med "sorgreaktion".

Jag fick 3 månader sedan tyckte läkaren att fk är så hårda så jag kommer inte få vara hemma längre. Jag bytte då läkare, han frågade hur jag mådde och vad jag tyckte men han lyssnade inte på vad jag sa. Jag fick som tur var hjälp av komunhälsan (fast det egentligen inte var jobb relaterat.. Men jag har haft utmattnings perioder och hade efter den sista bara jobbat heltid 3 månader innan katastrofen inträffade.) Tillsammans med den nya läkaren, min chef och fk så lade vi upp en rehablilteringplan. Jag fick först och främst arbetsträna i 3 månader när jag kom tillbaka till jobbet. Det var jätte viktigt för mig att inte räknas in i arbetslaget, jag kunde gå ifrån om det blev för mycket. Men det var så tungt att börja jobba först 2 timmar/ dag, sen 3 sen 4 sen 6 och tillsist 8.. Min rehabilitering blev alltså helt sjukskriven 7 månader (med arbetsträning de sista 3 månaderna) jobbade 50% 3 månader sedan 75% 3 månader. 

Har du fått någon hjälp? Sömntabletter, kuratorskontakt?
Försök att fokusera på att bli bättre.. Försök att inte lägga så mycket tid på att oroa dig hur länge du får vara sjukskriven.. Jag vet att det är svårt. Jag försöker fokusera på att äta, träna och vila. Så länge jag sköter mig så mår jag bättre.
Fk var svår att ha att göra med tills jag fick min handläggare, då fungerade allt helt plötsligt och inget var omöjligt.

Lycka till. Bamse kram Anna

Har varit sjukskriven nu i tre månader. Ska till våc på tisdag nästa vecka. Kommer bli sjukskriven ytterligare då. Har en bra och förstående läkare. Jag är också arbetslös. Förstår inte heller hur jag ska kunna gå till Af och söka jobb. Det är ju svårt i vanliga fall att vara glad, pigg och alert när man ska visa upp sig för arbetsgivare, skriva personliga brev osv. Men nu är det OMÖJLIGT. Frågar en arbetsgivare om jag har barn och min familjesituation är det kört. Då bryter jag ihop direkt.
Det är tillräckligt svårt att gå på stan och vara rädd för att någon kommer och ställer frågan - Fick inte du barn? Är han hemma med pappa? Och måste säga att han dog. Nej, fy f-n vad livet är orättvist......

Min dotter gick bort timmar efter födseln, först mammaledig 30 dagar sen sjukskriven 2 månader sedan var jag hemma utan pengar ett par månader sedan sjukskriven igen 1,5år med ersättning fr försäkringskassan.. aktivitetsersättning. det var ina större problem när jag äntligen fick en bra läkare. När 1,5år började å mot sitt slut ringde min handläggare på fk och undrade om jag ville söka mer tid men jag hade bestämt mig för att jag skulle börja plugga hur jag än mådde, som tvinga mig själv att göra något, hon var lite orolig för mig men sa att jag bara skulle ringa henne om jag kände att jag började må sämre så skulle hon hjälpa mig. Strax innan min dotters2årsdag började jag plugga på högskola och första terminen är över.. *stolt*

jag blev sjukskriven i 3mån + 29 mammadagar. jag var dock arbetslös i början på året, och innan det hade jag varit mammaledig och innan det hade jag pluggat, dvs inte jobbat ngt, så jag fick aldrig ngr pengar under min sjukskrivning. man kan tydligen inte bli sjukskriven från ingenting sa dem.. men vi klarade oss ändå på min mans sjukskrivning, som varade i 3mån.

Jag förlorade mitt förstfödda barn i v.41+5. Först var jag hemma de 29 dagarna som fk beviljar alla föräldrar oavsett utgången av en graviditet och sedan var jag sjukskriven 50 % i två veckor. Jag ville börja arbeta igen. Min läkare hade säkert varit behjälplig vid beviljandet av en längre sjukskrivning men jag hade bråttom tillbaka till livet. Arbetet var en del av det. Jag stod inte ut med tanken på att "bara" ligga hemma och gråta i fosterställning. Jag sökte anledningar att få kliva upp ur sängen, torka tårarna, smeta på lite mascara, hoppa i kläderna och låtsas att livet fortsatte. Gjorde jag så skulle jag förmodligen en dag kunna känna att det faktiskt hade gjort det, tänkte jag.

Det var tungt den första tiden. Jag var alldeles matt när jag kom hem. Jag brukade rasa ihop i en hög så fort jag stängde ytterdörren och bara storgråta men samtidigt var det skönt. Jag fick tiden att gå, lärde mig att hitta tillbaka till den jag hade varit, till det som fanns kvar. En längre sjukskrivning såg jag ingen mening i. Den skulle inte på något sätt ha kunnat hjälpa mig.

Vi är alla olika. Vårt sätt att resonera kring sorgen och hur vi ska fortsätta att leva med den skiljer sig åt och så måste det få vara. Den mentala inställningen är grundläggande. Om jag säger att jag inte kommer att "orka", att något "inte går", då blir det så eftersom jag undermedvetet har berövat mig själv möjligheten att klara av något genom att inte tro på möjligheten. I frågan om att återvända till arbetslivet efter att man har mist sitt barn handlar det för mig om att bestämma sig, sätt upp mål. Vill jag tillbaka? När? Vad krävs för att jag ska kunna återvända? Jag svarade på dessa frågor, ställde mina krav till min arbetsgivare och kom tillbaka. Jag är kvar, snart 1,5 år senare.

Kramar till alla!

Vi blev sjukskrivna i först 22 dagar, därefter började sambon jobba heltid, jag blev sjukskriven 1 månad till, men jag började efter de första 22 dagarna o jobba lite igen så under hela juni så jobbade jag mellan 2-4 dagar i veckan o sen 1 juli har jag jobbat heltid. o nu går jag snart på semester

Jag har ett tacksamt jobb, jag behöver inte ha så mkt kontakt med människor så det har varit perfekt för mig. Det har varit skönt o få komma hemifrån en stund o fokuserat på annat o sen komma hem o bearbeta sorgen o saknaden. Jag har fått lite andrum, vilket hjälpt mig mkt...

Jag var sjukskriven på heltid 6 månader sen började jag jobba på halvtid. Det klarade jag i ungefär 1.5 månad sen gick jag i väggen om mådde sååå dåligt igen. Då blev jag sjukskriven igen på heltid i 6 månader. Det jag gjorde de två sista månaderna under den perioden var att arbesträna. Först 25% och två veckor 50%. När jag började att jobba så var det från början 25% som succesivt ökade tills jag efter 6 månader var upp på heltid. Jag hade inga problem med fsk.

Detta var 2007 och 2008.

Vill tillägga att jag jobbar med barn!!!

Vi blev sjukskrivna i två månader. Bestämde oss ganska snabbt att vi skulle börja jobba efter det. Jag var tvungen att söka nytt jobb eftersom vi flyttade under min havandeskapspenning. Det var inget jag såg fram emot men det var bara att bita i det sura äpplet. Fick jobb över sommaren och har nu fått ytterligare ett nytt jobb till hösten. Jag är glad att jag inte kunde gå tillbaks till mitt gamla jobb, hade inte klarat att jobba med sjuka barn just nu. (Jag är sjuksköterska).

För min del kändes det viktigt att börja jobba. Att komma tillbaka till vardagen och skingra tankarna lite. Jag sörjer inte mindre för att jag jobbar, däremot kommer jag upp ur sängen och får mat i magen. Dessutom tyckte jag att det kändes lite osäkert med FK, nu tjänar jag mina egna pengar och så länge inte staten går i konkurs så får jag ut min lön och kan betala mina räkningar...

Jag var sjukskriven 2.5 månad. Jobbar som lärare och fick många frågor av barnen när jag kom tillbaka. Jag klarade det bra och förklarade för barnen vad som hänt. De flesta av mina elever var ledsna över det som hänt. Vara en incident som sved. En pojke pekade på en plansch med två små apbebisar och frågade om det var mina barn (miste mina tvillingar). 

Jag tycker det är skönt att jobba och skingra  tankarna. Märker nu under sommarlovet att sorgen  stundtals gör sig påmind. Jag tänker på min pojkar varje dag och varje kväll har vi en pratstund innan jag somnar.

Vad är det för 29 dagar ni pratar om?? Är det något man kan få om barnet dör i magen/vid förlossning? Eller har jag missat något?
Jag och min man blev sjukskrivna 2 månader. Den går ut nu i helgen och på måndag ska min man börja jobba så får vi se hur det går. Min sjukskrivning är förlängd två månader till.
Däremot har vi inte hört något från FK än, så vi vet inte om vi får några pengar...