Vad prioriterar du, sex eller monogami?
Jag förstår hur du tänker och rent intellektuellt så håller jag med dig, känslomässigt inte (men du vet förnuft och känsla).
Jag har i mitt förra förhållande ställt upp och exprimenterat, fick höra att min dåvarande killes sexbehov skulle bli tillfredställt, att det var han som satte nivån på sexet. Det var fel på mig som inte alls hade denna lust efter expriment etc
Det slutade med att jag efter det jag bröt, var en period, inte asexuell, utan så illa som antisexuell, dvs sex gav mig avsmak.
Min sambo, som jag lever med sedan väldigt lång tid, vet jag uppskattar hellre ett samspel framför rätten till att exprimentera och utveckla sin sexualitet. Han vet min bakgrund och vi att om han driver mig för långt, så kanske han även driver mig ifrån honom.
Med en annan kvinna kanske hans sexliv skulle se annorlunda ut, men både han och jag älskar varandra, där vi inte är lika, där försöker vi mötas.
Om han någon gång i framtiden skulle visa att han inte är nöjd, så blir nog valet hans, ha kvar mig eller bryta och leta efter en annan kvinna som kan uppfylla hans önskningar.
Jag vill inte gå igenom det som jag gjort förut och fortfande krävs det inte mycket för att jag skall "tända av".
Nu har vi nog ett relativt bra sexliv, vi älskar 2-3 ggr i veckan, när vi är ledig något mer. Ibland har jag ställt upp även om jag inte har velat, men det är inte så ofta.
Det tog ett tag, men jag kan numera tala om för honom hur jag vill ha det och framför allt, han har aldrig antytt på att det är fel på mig eller min sexlust, utan konstaterat att vi är olika där. Men han brukar säga att han är stolt över mig som har bekämpat så mycket att vi är där vi är idag.
Och rätt ofta säger han att han tror att vi är unika, han tvivlar på att många i vår ålder och efter så lång tid har det så bra som vi har det.
Så han är nog rätt nöjd ändå skulle jag tro