• Kattflickan

    Downs syndrom - Vi gjorde abort

    Kramar Susodus! Vet hur jobbigt det känns. Bra att du fick träffa en kurator. Livet kommer att bli bra igen men du kommer inte att glömma vad som hänt. Jag tänker fortfarande ibland på mina två avbrytanden, trots att det var flera år sedan och jag har fått två barn efter.

  • Kattflickan

    Susodus: du borde inte jobba nu! Du har förlorat ett barn! Självklart påverkar det dig. Efter mitt andra avbrytande var jag så knäckt att jag genomgick en personlighetsförändring. Jag är inte samma person idag som jag var innan. Om du mår akut dåligt kontakta psykiatrins akut.

    Jag blev otroligt dåligt bemött av kuratorn på vårdcentralen efter mina avbrytanden. Förhoppningsvis får du träffa någon bättre.

    Försök att tänka att du lyckats bli gravid tre gånger innan, du kommer troligen att bli gravid igen! Men just nu måste du få sörja det barn du väntade och längtade efter, som hade DS.

  • Kattflickan

    Susodus: Jag förstår att du tänker mycket på det som hänt och analyserar graviditeten. Alla mina graviditeter har varit lite olika. Av mina fyra graviditeter har jag första och sista knappt alls mått illa. Har aldrig haft några blödningar. Kanske vissa kan känna att något är fel men jag gjorde det inte.

    Jag hade liknande tankar som du efter mina avbrytanden. Kände mig dum som varit så glad över graviditeten. Tänkte " det är klart att det inte skulle gå bra för mig, hur kunde jag tro det. Andra människor skaffar lätt friska barn men självklart inte jag.". Andra graviditeten tänkte jag på hur låg sannolikheten var för att barnet skulle ha DS med tanke på att det förra hade det och tillät mig vara glad över graviditeten. Då kände jag mig ännu dummare över att ha varit glad när även det barnet var sjukt. Tredje graviditeten vågade jag aldrig hoppas att barnet var friskt, trots att vi gjort PGD.

    Dina tankar är naturliga och jag förstår att de virvlar runt i ditt huvud nu. Du måste få bearbeta det som hänt.

    Jag skrev ett meddelande till dig för ett tag sen men vet inte om det kom fram då jag skrev från telefonen.

    Kramar!

  • Kattflickan

    Grattis Suodus! Jag håller alla tummar jag har för att det ska gå bra den här gången!

    Man glömmer aldrig men de jobbiga minnena bleknar. Hade jag inte lyckats få mina barn efter aborterna hade jag kanske fortfarande sörjt mer aktivt. Jag är så tacksam över att ha fått mina barn.

  • Kattflickan

    Asi: Skriver ett kort svar då jag inte hinner mer.

    Beklagar verkligen vad som hänt dig. Det borde inte få hända någon.

    Har läst att 9/10 foster med nackspalt 2,5-3,5 mm visar sig vara helt friska. Det är bra odds för er. Mina foster med DS hade mycket bredare nackspalt.

    Jag håller tummarna för ett bra nipt svar.

    Du frågar hur man klarar av att abortera ett önskat barn. Jag kan inte svara på det, för jag klarade egentligen inte av det. Jag genomförde aborterna men är inte längre samma person som innan. Trots att jag nu fått två friska barn och flera år har gått sedan aborterna.

    Kram!

  • Kattflickan

    Å ALSI! Jag beklagar verkligen. Hoppas att NIPT visade fel. Det är fruktansvärt att få besked om att barnet i magen är sjukt. Jag förstår hur svårt du har det nu. Kram!

    Barnet som dog i din mage, undersöktes det väl? Gjordes en kromosomanalys? Kanske borde de göra en genetisk utredning på dig och din man? Om du haft många missfall, ett barn som dog sent i graviditeten och nu eventuellt ett barn med kromosomavvikelse så borde de kanske utreda er?

    Jag hade två foster med DS under två graviditeter och totalt två tidiga missfall. Jag har troligen ett genetiskt fel som är orsaken. Nu har jag genom ivf med pgd fått två friska barn

    Kramar!

  • Kattflickan
    Miriami skrev 2016-06-24 12:51:23 följande:

    Tycker att kub tester skrämmer upp lyckliga föräldrar i onödan. Varför testa sig och vara rädd istället för att njuta av graviditeten? Först är man orolig för missfall före vecka 12 och sedan ska barnmorskor skapa ännu mera oro med sina kubtester och göra folk oroliga. Jag närmar mig 40 och de erbjöd kub test och jag tackade nej. Men tänk om hörde jag de säga. Vadå tänk om?

    Förr kunde mammorna och papporna njuta av graviditeten och jag tror inte att de älskade barnet mindre om det var skadat.

    I dagens samhälle skräms föräldrarna upp och det blir fler onödiga aborter.

    Har läst om kubtester som visat att något är fel och de aborterar det lilla barnet och ser att oj den var ju frisk.


    Inlägg som ditt irriterar mig bara. Nej, det var inte bättre förr

    ALSI och Dani: Jag beklagar verkligen.
  • Kattflickan

    Egentligen tror jag att det för de där det berodde på slumpen så är inte risken högre men eftersom såna som jag, med ett genetiskt fel ingår i samma grupp så blir sannolikheten högre, lite otydligt beskrivet, hänger du med? Min risk är 50% att få ett barn med DS.

  • Kattflickan
    3hjärtan skrev 2017-03-06 17:19:48 följande:
    Varför är den 50%
    Jag har sk gonadal mosaik för trisomi 21. Skrev slarvigt igår, min risk är max 50%. Mina äggstockar har tre kromosomer av nr 21, dvs, de har downs syndrom. En person med full DS har också 50 % risk att få barn med DS. Hur stor del av min kropp som har den kromosomuppsättningen är svårt att avgöra. Det går inte att upptäcka med ett blodprov. Jag har ingen utvecklingsstörning iallafall
  • Kattflickan
    3hjärtan skrev 2017-03-07 16:16:56 följande:
    Hur upptäcker man sånt. ???
    Jag blev gravid två gånger på raken med barn med DS, då fick vi träffa en genetiker som gjorde bedömningen att jag hade gonadal mosaik, det har dock inte helt kunnat verifieras.
  • Kattflickan
    surtanten skrev 2020-05-13 10:21:42 följande:

    Tydligen har man maximal otur...

    Avbröt en graviditet i september pga DS i vecka 18+0, fruktansvärt. Det blev sent pga vi fick vänta på långa analysen på fostervattenprovet då den snabba inte gick att göra då det kommit med några droppar av mitt blod i provet. KUB visade 1:2, NIPT visade också på DS men ville då vara helt säker och fostervattenprovet bekräftade det.

    Blev gravid igen, hoppade över KUB då det bara kändes jobbigt att få en sannoliksbedömning. Bad att få NIPT men på ultraljudet såg de en bred nackspalt och uppmanades att göra moderkaksprov istället så de då tog inte NIPT provet då. Fick tid för mkp 4 dagar senare, misslyckades med att ta provet då moderkakan låg i bakvägg och jag var alldeles för nervös/spänd för att låta dem försöka igen. Fick väldigt dålig erfarenhet när de stack mig på fvp ( andra gången förra gravividiteten då snabbanalysen inte funkade) så jag vägrade låta dem fortsätta efter att de inte lyckades på första försöket. Fick istället ta om NIPT veckan efter, fick svar igår (v14+6). Downs syndrom igen !!! Bokade direkt tid för avbrytande och ska in och ta första tabletten idag. Tänker inte utsätta mig för fostervattenprov igen och den olidliga väntan...

    Men hur e det möjligt? Läkaren sa att jag helt enkelt har haft maximal otur... att det inte är något ärftligt eller så. Är 39 år, har tre barn sedan tidigare utan kromosonfel. Hur ska man orka igen? (Har ny partner som inte har barn sedan tidigare)


    Hej!

    Först vill jag verkligen beklaga! Det är helt fruktansvärt att vara med om detta två gånger. MEN!!!Det är troligtvis inte alls bara otur! Samma sak hände mig och jag fick träffa en genetiker som sa att jag troligen hade gonadal mosaik för trisomi 21. Det är dock svårt att bevisa. Sannolikheten att det är otur är mycket lägre! Jag har gjort PGD och fått två friska barn! Du kan göra detsamma! Kram!
Svar på tråden Downs syndrom - Vi gjorde abort