Lurar du ditt barn att tomten finns?

*Jag tycker att tomten är en del av den magiska julen.

*Visst visste man tidigt att tomten inte fanns på riktigt, men ändå var det något visst med att LÅTSAS att tomten fanns, och sen kom han ju med.

*Vi alla låtsades att vi hörde renarna ute i trädgården, och vi lekte att tomten var trött och gammal. Det var helt fantastiskt att få tro på något så tokigt som en tomte, något som man lika gärna kunde läsa i en bok, men där var han, i vårt vardagrum och delade ut de klappar som vi lagt under granen.

*Att det inte var han som hade de med sig spelade ju ingen roll! Farmor och farfar hade med sig många, och vi hade ett helt skåp fullt med klappar från november och framåt.

*Som sagt, vi FÖRSTOD att tomten inte var på riktigt men det var sååååå underbart att en gång om året lekte och låtsades alla tillsammans, de vuxna likaväl som vi barn, att han fanns - och på så vis blev det PÅ RIKTIGT!!!!!!!!!!

En sak till. Stackars barn att behöva svara alla på dagis och i lekskolan när de frågar om tomten kom till dem också med ett "nej mamma säger att han inte finns".... Tror nog att de barn nog önskar att han gjorde det. För när ALLA andra barn säger att han finns, så kan det nog bli svårt att tro på bara mamma och pappa. Varför sätta dessa griller i huvudet på små barn?

Jag tror det har att göra med var man växer upp med. Jag bodde i en by, där jag kan lova att alla hade tomte på julafton. Tror det är skillnad på att bo i Stockholm och bo i Fjälkinge med 4000 invånare, eller hur!?

Jag påstår absolut inte att de som inte har jultomte inte har en magisk jul, självklart kan man ha det. Alla traditioner är ju ändå mysiga. Men för mig och mina(som finns och kommande) barn, är det en självklar del av julen, blev faktiskt lite förvånad hur någon kan bli så uppretad på något så oskyldigt och mysigt som tomten.

Ok då är jag med dig.
Men menar du att man ska förklara för en 1-2 åring på julafton att liksom nu kommer tomten men det är egentligen farfar som har klätt ut sig? Det förstår nog barn tids nog ändå. Min dotters kusin, förra julen (var då 2.5 år), tittade på tomten och skrattade sedan "PAPPA!!!!!" Nej jag ska nog låta tomten komma och leka att han är på riktigt, sen förstår hon alldeles själv att tomten är någon hon känner som klätt ut sig.

Rolig diskussion faktiskt, något jag aldrig ens tänkt på fick jag nu plötsligt ta ställning till!

lajjalo - vet inte om du läst mina inlägg, men det du skriver kunde jag verkligen inte hålla med mer om! Mitt i prick!

Låt tomten finnas. En sista liten mysig bit av saga i vår hårda värld.