Vi hoppar av nu :-(

Jag tycker inte att en vikt på lite drygt 100 behöver vara för mycket om man inte är allt för kort! Det som har betydelse är ju kroppsbyggnad och muskler också. Blodvärden har också betydelse. Jag vet smala bekanta som har fel värden i blodet och rekommenderas att äta mindre godis mm medan andra har hur bra värden som helst trots att de har övervikt. De smala blir ofta chockade och arga för de hade alltid trott att de kunde äta hur mycket som helst bara för att det inte satte sig på kroppen på ett synligt sätt... Eller då gick de omkring och inbillade sig att de inte åt så mycket som de gjorde... Jag tror dock personligen att det har mycket med motionen att göra. Motionerar man mycket så gör det inte så mycket att man har extra kilon. Dessutom är ju vikt en färskvara!!! Att jojobanta för en utredning kan ju tex inte vara bra alls, kanske bara slutar med att man blir ännu mer överviktig. Och barnen de springer ju och rör sig och matvägrar ofta, så jag tror inte de har så stora problem med överviktig förälder. Plus att de överviktiga ofta kan ha en sundare inställning som överförs på barnen, jag menar de har en vidare syn på hur människor ska vara för att vara acceptabla! Fy för de smala föräldrar som nästan överför ett anorektiskt tankesätt på sina små barn för att de ska passa i en form...

Jag glömde en sak till jag tänkte skriva. En av alla orsaker till att man vill adoptera kan ju vara att man har svårt att få biologiska gemensamma barn och en av alla orsaker till att man har svårt för det kan vara att kvinnan har PCO. PCO är en hormonrubbning som gör att man har lättare att gå upp i vikt. Ja, även om det inte är just PCO som kvinnan har så kan det ju vara någon annan hormonrubbning hos mannen eller kvinnan som kanske påverkar vikten. om man har övervikt pga hormonrubbing så är det inte detsamma som att man motionerar mindre än gemenemann eller att man äter mer onyttigt. Dessbättre ärvs ju inte detta till det adopterade barnet!