ADD symptom hos vuxna

Det är ju såklart inte så att bara för att man är lite glömsk så är det ADD eller ADHD, det ligger mer bakom och det är inte så lätt att få en diagnos men det du skriver väcker lite frågetecken. Låter som du måste pressas av en deadline för att få saker gjort (som inkasso eller att ungarna måste hem från dagis) där är jag precis likadan och det är väldigt vanligt. Att du också låter det gå ganska långt (du skriver att du fått betalningsanmärkningar och liknande) är också ett tecken, många kan vara glömska och lite flummiga men just att man klantar till det för sig själv tycker jag kan vara ett tecken på att det kan vara något.

Det du kan göra är att se lite mer på ämnet, det tillkommer mer än bara glömska, om du orkar/klarar av det så skumma igenom tråden lite. Det finns en del listor här som folk skrivit över sina symtom och se om du känner igen dig och tycker du att detta skulle kunna vara problemet så se till att du ringer upp och får prata med någon om eventuell utredning.

Nu vill jag bara understryka att jag absolut inte är någon professionell inom det här området och säger absolut inte att du har ADD/ADHD. Men om det skulle vara så så finns det många som blivit hjäålpt av medicinering eller/men helst och KBT.

Strulmaja: När påböjar du din utredning?

Som för mig just nu, efter jag fick 2:a barnet så har de blivit helt kaos.

just nu så orkar jag verkligen ingenting, o då menar jag inte att det är lathet för jag VILL men det går inte, det är ngt som tar emot.

Jag städar typ ingenting, lagar inte mat till mannen kommer hem, tvättar när underkläderna tagit slut o draaaar mig för att hoppa in duschen, det är dessa moment som präglar mitt liv just nu,

Jag går upp på morgonen, flr att jag MÅSTE.
Allt annat BORDE jag göra, men skjuter upp det.

Det värsta av allt är att jag o min man är såå lika så det är stökigt JÄMT! 

Jag kan slänga in en maskin tvätt, dammsuga och börja med maten 5 min innan jag vet att mannen stiger innanför dörren. Då har jag suttit en hel dag utan att ha rört en fena mer än nödvändigt men när det väl gäller kan jag få väldigt mycket gjort på väldigt kort tid och få det att se ut som om jag inte gjort annat än städat och plockat under dagen. Det här med deadline tilltalar verkligen mig.

Som för mig just nu, efter jag fick 2:a barnet så har de blivit helt kaos.

just nu så orkar jag verkligen ingenting, o då menar jag inte att det är lathet för jag VILL men det går inte, det är ngt som tar emot.

Jag städar typ ingenting, lagar inte mat till mannen kommer hem, tvättar när underkläderna tagit slut o draaaar mig för att hoppa in duschen, det är dessa moment som präglar mitt liv just nu,

Jag går upp på morgonen, flr att jag MÅSTE.
Allt annat BORDE jag göra, men skjuter upp det.

Det värsta av allt är att jag o min man är såå lika så det är stökigt JÄMT! 

Hehe, ja kan inte mer än att bara hålla med där.. Det där med sömnig man o pratsjuk hustru har ju ALDRIG hänt, hhrmmm, haha.. Min man klagar jämt på att jag väljer "fel" tillfälle på o prata
Jaa, jag får oxå för mig o städa o greja på kvällarna, får massor med idéer men då äre ju inga affärer öppna juh?!

Ja det kan jag tänka mig att du är trött då!!! Men jag kan få bakslag om jag varit vaken sen under en längre tid då man inte längre kan sova av det på morgonen som förr.. Då blir jag hel zombie till slut.

Nej det är verkligen dumt o göra läxor dagen innan då det bara fastnat ytligt. Jag har faktiskt inte fuskat ngt särskilt faktiskt. Jag var nog mer sån att jag skolkade ifrån den lektionen om jag inte hade läst på ordentligt.

Precis. Innan man hade barn var det ju bara en själv.. Men jag fick det tufft när jag flytta hemifrån, var så mkt ansvar som skulle tas på en o samma gång.. Då jag aldrig behövt o göra särskilt mkt hemma, är sista utav 5 barn. Jag tog studenten, förlovade mig, gifte mig, flyttade hemifrån o dessutom 23 mil ifrån mina föräldrar (är sjukt mammig) på bara några månader. Och var då oxå arbetslös så jag bara gick hemma i ett hem som jag trodde skulle sköta sig självt Det tog mig 2 år o komma in i att det var jag som skulle ta tag i det.
Plus att jag alltid haft problem med maten sen jag började skolan. Så det var oxå skitjobbigt.
Så som sagt efter 2 barn är det rent kaos, haha!
Och precis som du säger, höjer rösten alldeles för ofta o tänker massor med saker.
Men detta är väl mitt största problem just som berör barnen, att jag blir sååå arg! Jag orkar vill inte vara så arg mer.
Nej, får oppas att han inte säger de på dagis då. Hur gammal är din minsta?

Hehe ja det är så skrämmande, bara till o kopiera det du skrivit om känslor, Precis likadan!!
Jag har ju oxå käkat antidepp emot mina PMS besvär, men de hälpte inte, Men nu kan jag inte äta ngt sånt eftersom jag ammar, så de e surt. För skulle fått prova annat.
Men skönt att det hjälper dig o att de tar bort udden.

Okej, ja jag var nog motsatsen där kanske.. Jag hördes o syntes jämt. Var ständigt i rörelse o skulle ha ngt att göra heeeela tiden. Minns mig själv som att jag ofta fick nderhålla mig själv, rymde oxå hemifrån när jag var riktigt liten o sa aldrig vart jag var.. Mina föräldrar har fått ringa runt o undrat var jag varit i hela mitt liv tror jag.
Trotsig har jag varit i hela mitt liv, mot alla vuxna människor tror jag.
Har snattat o försökt o begå självmord i tonåren, för uppmärksamhet antar jag nu i efterhand.
Men som barn som sagt sp var jag oxå väldigt påhittig o hittade på bus heela tiden. Jag o min kusin lekte mkt ihop o han ska oxå på utredning om ADHD så inte undra på att man kasnke gjorde massor med dumma saker, haha
Jag pratade konstant o var aldrig tyst, har varit sängvätare o haft tics. Ofta ont i magen o ont i huvet när jag började skolan.
haft väldigt mkt fobier som jag inte förens jag blivit vuxen kunna försökt f¨å bort.

Väldigt beroende av att vara med ngn hela tiden, har aldrig kunnat sova själv, utan har sovit hos mamma o pappa, o senare år har mamma alltid sutit vid min sida tills jag somnat.
ÄR likadan fortfarande o måste ha sällskap jämt.
 

Där är jag likadan! Märks främst när min man är iväg på affärs resa eller liknande. Då blir inget gjort, jag får inte ens mat i mig.

Vilken underbar ide! Jag kan se det framför mig, ett helt rum fyllt med strulmajor och knasbollar som har koll på allt och inget :)

Pax att inte organisera det hela!

Jag tror att många blir stressade och mår dåligt på grund av hur samhället är uppbyggt. Det var någon som beskrev att hon/han bara kom ihåg ansiktena på de närmaste bekanta. Jag tänker att det kanske räckte "förr i tiden" då man inte träffade så många människor. I dag kaske vi har 300 vänner på facebook och träffar nytt folk hela tiden, på bussen, på ica, på jobbet plus alla ansikten man ser på tv! Jag tycker inte det är så konstigt egentligen ifall man inte klarar att hålla isär alla ansikten.