• pigglet

    Slutar inte kräkas

    Hej!
    Våra barn har samma problem. Alla 3!
    Det blir som att kroppen hakar upp sig, den bara fortsätter och fortsätter och fortsätter. I början går det väl ganska bra, de kräks mat 3-5 gånger ibland med någon timmes mellanrum... men sedan spårar det ur. De kräks var 10-20 minut, timme efter timme. SÅ synd om barnen!!! Jag önskar att de kunde ha lite vanliga magsjukor, som de flesta andra får ha det, kräkas några gånger och så blir man bra - det måste ju vara rena drömmen.

    Dessutom har vi lätt att FÅ magsjuka, det brukade vara ca 6-10 gånger/år. Och så kan de ha det i upp till 2 veckor i sträck, det kan gå något dygn utan att de kräks och sedan börjar det om... MEN det har blivit bättre, nu har vi det inte lika ofta och inte lika länge heller. Men kräks gör de...

    2 gånger har 8-åringen legat inne med dropp, det var när hon var 5-6 år. Yngsta åkte vi in med en gång, men det vände just när de satt nålen.

    8-åringen är den som varit drabbad värst, hon har ofta varit så dålig att hon inte kunnat gå, kroppen är helt slut och hon raglar fram som att hon är full.

    Lite dråpliga saker vi har för oss:
    Vi tömmer bara kräkhinken de första timmarna. Sedan ger man upp, och skjuter den bara åt sidan.
    Barnen har alltid kräk-hinkar hängande på sina sängar.
    Går det magsjuka på förskolan så stannar barnen hemma. Oavsett hur långvarigt det blir. Vi har oftast varit föräldralediga eller pluggat, annars ordnar vi barnvakt.
    Vi har alltid bäddat med många lager i sängarna, så drar vi bara bort de som blivit kräkt på.
    2 av barnen är ständigt dåliga i magen. Bvc tror att det kan bero på de långdragna, tidiga magsjukorna.

    När äldsta dottern blev sjuk i Turkiet fick hon 2 olika mediciner för att häva kräkningarna. Men det är inget de rekomenderar eller vill ge här i Sverige. Fast jag har läst något om att de kanske skulle testa att ge en medicin som används vid illamående vid cellgiftsbehandling?

    Så har vi det! Ni är inte ensamma, även om det inte verkar vara så där jättevanligt.

  • pigglet

    Jag har en teori om att det "hakar upp sig" när de blir för uttorkade. Men det skulle ju inte förklara varför det gör det redan från början...

    Fast det funkar att tänka så när de redan haft en omgång, men sedan är man lite feg och trugar inte i dem allt för mycket vätska. Så efter några timmar/ett dygn ger liksom kroppen upp och så börjar de tok-kräkas.
    För sonen fick så en vända i julas. Han var sjuk i 3-dagarsfeber, hög feber och vi fick inte i honom så mycket vätska. Kissade knappt. Efter 3 dygn började han kräkas... jag tolkade det som att han blev för medtagen av vätskeförlusten.

    Fast äldsta kan iofs fortsätta lika häftigt även efter att hon "droppats upp", så det atlar väl emot den teorin?

    Vet att de kolla saker som blodgas tex när vi kommer in... det blir nog någon slags rubbning som gör att kräkningarna inte kan upphöra... låter det bara virrigt, eller?

    Men det borde väl vara något fysiskt som medverkar, det är ju lite underligt att alla 3 av våra barn beter sig på samma sätt. Någon genetisk "defekt" som gör att det hakar upp sig så där...

  • pigglet
    vivexa skrev 2011-01-13 03:19:20 följande:
    I Italien får man medicin så man slutar kräkas och slipper åka till akuten. Den ena sorten motsvarar primperan i sverige, finns t.ex suppar för barn och vuxna. Själv fick jag en spruta en gång när jag kräkts oavbrutet i 48 timmar. Önskar att man använde detta här med
    Vad är primperan och hur får man tag på det?
    När vi frågade läkaren här i Sverige, och visade upp förpackningarna vi hade fått i Turkiet, skakade han bara på huvudet "men sån´t här ger vi inte till barnen!". Det var något ämne som påverkade något i hjärnan som han visst inte alls ansåg vara lämpligt... så vi vågade inte ens behålla medicinen vi hade   :(
    Även på akuten blev det nej - det finns inget att ge för att häva kräkningarna.
  • pigglet

    Så intressant! Här har vi liksom aldrig fått någon respons alls på våra problem, det känns som vården bara står frågande / inte verkar förstå vad vi pratar om. Jag har aldrig fått uppfattningen att de vet något om att det kan förekomma eller att det skulle vara något man kan göra något åt. Det har faktiskt aldrig varit någon som över huvud taget gett någon respons alls när vi "beklagat" oss hos tex sjukvårdsrådgivning / akuten / barnkliniken / bvc.

    Det där med andedräkten stämmer ju bra, de stinker!  :)
    Vet du om det kan bli så även utan magsjuka i botten? I jul hade sonen 3-dagarsfeber och vi hade svårt att få i honom vätska. Efter 2 dygn började han se "konstig" ut, svart under ögonen osv, samt luktade illa. Och så började han kräkas... Jag tänkte då att kräkningarna skulle bero på att han fått i sig för lite de senaste dygnen...

    Vet du också om det drabbar vissa barn lättare än andra? Min kusin har en dotter som har liknande, men i övrigt har jag aldrig stött på någon som haft magsjukor som ger sådana kräkningar. "Alla andra" verkar ha barn som kräks några gånger och sedan blir det bra.

  • pigglet
    Punkster skrev 2011-01-16 15:13:50 följande:
    Jag hade likadant själv när jag var barn. Fram till jag var ungefär 10 år så blev jag magsjuk ca 5 gånger/år. Och då var det kräkningar med ca 10 minuters mellanrum i 1-2 dygn som gällde. Slutade på akuten några gånger. Jag fick dricka ett glas vatten (inga teskedar här utan ett helt glas) efter varje spya. Mest för att något skulle kunna komma upp, inte bara galla. Man sparar både musklerna i magen och slemhinnan i magsäcken på det sättet, och man återhämtar sig snabbare efteråt.

    Det var fruktansvärt och jag önskar inte min värsta fiende samma åkomma. Men när jag blev äldre så har jag växt ifrån det och nu är det flera år sen jag var ordentligt magsjuk sist.
    Låter hoppfullt! Tycker ju så vansinnigt synd om barnen...
  • pigglet
    Skumboll skrev 2011-01-17 19:05:09 följande:
    Älsklingsbarn: Är du verkligen säker på att det är magsjuka bara för att de kräks?

    Jag har en son (nu 3,5 år) som kräkts extremt mycket sedan han var några dagar gammal. En del av kräkningarna beror på en perceptionsstörning men de andra kräkningarna är hemskt våldsamma och kommer i skov, utlöses ofta av något som en infektion/vaccination/narkos/för mycket intryck. Det liknar ganska mycket ett migränanfall, han tar sig för huvudet och tömmer sedan hela magen och kräks därefter galla. Han blir matt och kan inte stå på benen och mår konstant illa. Kan hålla på allt från ett par dagar upp till några veckor. Han har genomgått hemskt mycket undersökningar men utreds fortfarande av neurolog. Eftersom han även har andra problem och diagnoser misstänker man mer eller mindre allvarliga sjukdomar.
    Sonen har en knapp på magen så vi behöver numera inte åka in för dropp, jag kan istället ge honom vätskeersättning kontinuerligt hela eller delar av dygnet, ger varken bättre eller sämre resultat än dropp intravenöst. Det är bara att vänta ut; finnas där, badda pannan, serva och torka kräk.... 
    Ja, oftast drabbas ju flera av oss, så visst tror jag det.
    Däremot, som tex nu i julas när han hade 3-dagarsfeber, så kändes det inte så troligt. Vi hade ju inte träffat några andra (pga magsjukan vi hade innan), och ingen annan blev smittad.

    Äldsta dottern har haft några migränanfall, men då kräks hon bara en eller ett par gånger. Inte var 15:e minut timme efter timme.
    Mellandottern har haft njurstensanfall, då beter sig kräkningarna också på ett helt annat sätt. Så jag tycker ändå att jag ser skillnad...

    "Kul" att prata med andra som vet att det här existerar - jag har känt mig rätt ensam. Känns som folk inte riktigt tror på en, liksom undrar om man inte överdriver.
  • pigglet

    Nej, enda hjälpen har varit att vi fått åka till akuten ett par gånger för att droppa. Annars säger de inget alls....

    Annat var det i Turkiet, där blev äldsta dottern inlag redan efter ett dygn, då tyckte vi inte ens att hon var speciellt dålig... Där hade de också flera mediciner för att stoppa kräkningarna, samt antibiotika (vad nu vitsen var med det?).

    Nej, njursten hos barn är ingen hit! Inte så lätt att få hjälp heller - vi blev bara hemskickade från akuten eftersom hon kräktes, då behövde ingen läkare titta på henne ens! Hjälpte inte alls att jag förklarade att vi är experter på magsjuka och det här är inte det...
    Näst gång fick hon ligga i 4 timmar med anfall, utan smärtlindring. Då visst vi ju att det var njursten, men ingen hjälp ändå, det hade ju varit så enkelt att ge henne en voltaren eller så...
    Jaja, det här blev ju helt ot... gnäller bara lite....

  • pigglet

    Det tog drygt 6 månader från första anfallet tills de hade tagit bort stenen!!! Läkarmiss på läkarmiss... det var inte ett kul halvår   :(

    Det är på barnkliniken de hamnar när de ska droppas upp, så där har vi redan varit några gånger utan att de har gett några råd eller mediciner.

    Ska man ha magsjuka ska det visst vara utomlands  ;)
    Medicinerna hon fick hjälpte visserligen inte heller, men de fanns i alla fall  :)

  • pigglet
    Skumboll skrev 2011-01-18 07:05:26 följande:
    Stackars liten! Fick de operera bort stenen?

    Javisst, läkarna utomlands verkar ju inte vara rädda för att ge mediciner i alla fall....
    Ja, de gick in via urinröret och skar sönder stenen med laser, sedan plockade de ut bitarna så gott det gick.
Svar på tråden Slutar inte kräkas