Berätta om adoption för kompisarna på förskolan?

Min dotter ser ju inte särskilt "annorlunda" ut och det är sällan någon som ifrågasätter hennes svenskhet. När hon gick på dagis så var det ett par barn som tyckte att det var lite spännande när hon berättade att han var född i ett annat land och vid ett av de tillfällen när det var hennes tur att ta med en favoritbok och berätta om så valde hon just Hämta Joel. Som jag sedan förstod på dottern och hennes fröken så hade både hon och och de andra barnen mest diskuterat att hela familjen i boken beskrivs som superhjältar. Diskussionen hade kommit att handla om hur det skulle vara om man kunde flyga. Själva adoptionen i boken var det ingen som ens kommenterade.

När dottern sedan gick i förskoleklass så fick hon en frititdspersonal som själv är synligt adopterad. Barnen kom vid något tillfälle att prata om det och min dotter berättade att hon också är adopterad. Det trodde inte de andra på, "du är ju inte brun". Min dotter blev ganska förvirrad. Hon vet ju hela sin historia, har sett bilderna och filmen från barnhemmet och hört oss berätta hur vi fick henne, otaliga gånger. Och så säger kompisarna att det inte är så! En frökan hörde vad som pågick och berättade för mig, samt frågade om jag kunde komma till klassen och berätta om adoptionen. Det gjorde jag och barnen var jättenyfikna och hade massor med frågor. Min dotter valde att vara i ett annat rum medan jag berättade, men då och då kikade hon in lite.

Jag tror att det är bra att i första hand låta barnet berätta själv. Först när det händer något så kan man som vuxen komma och hjälpa till, så som jag fick göra.