Anonym skrev 2011-06-30 21:07:47 följande:
Varför skriva ett sånt inlägg i den här tråden, vill du spä på ts känslor? För mig är det verkligen inget speciellt med mor-dotter-relationen, jag och min mamma är inte särskilt nära.
TS: Det är helt ok att känna som du gör, vi lägger ju tyvärr oerhört mycket vikt vid kön i dagens samhälle. Jag tror att det blir lättare att släppa känslorna och vara glad för det du har, om du accepterar att du känner så. Däremot är det ju bra att du förstår att känslorna kanske inte är helt logiska!
Nyfiken gul skrev 2011-06-30 21:11:28 följande:
så olika det kan vara... själv är jag pappas flicka ut i fingerspetsarna, visst har jag nära relation med mamma också men inte samma sak som med pappa...
och min bror är mammas pojke.
Och min man och hans bror är båda värsta morsgrisarna ever... *skratt*
Och våra barn.. ja även om jag har tre pojkar ser jag tydligt skillnad på vem dom tyr sig till.
Så allt är relativt
Skrev ju bara hur jag kände/känner. Att önska sig ett visst kön tycker jag inte är något att skämmas för. Bara för att man önskar betyder det ju inte att man inte älskar sina barn (som kanske blev pojkar fast man drömde om flickor).
Sen skrev jag ju också att det var hur jag kände! Alla mammor/döttrar har inte bra relationer men jag jämför ju såklart den jag har med min mamma. Jag vill uppleva en likadan med min dotter... Allt är ju relativt, klart jag hade kunnat/kan få en lika fin relation med en son.
Men till TS - du ska inte skämmas. Finns många som känner precis som du! Inget onormalt.