Hur överleva i nätdejtingdjungeln?!

Men hallå, var är alla? ute och dejtar? Inget kul händer det...

nä, här blir det inga dejter...

Just ja, det är fotboll idag. Jag är totalt ointresserad och undrade lite när en massa folk skrivit på fb typ "men sverige, fy..." så jag anade att det var något sportgrejs, men inte vad. 

Men jag kanske inte ska klaga ändå, jag har ju faktiskt en dejt i morgon! Fast jag gruvar mig lite. Tänk om det blir jättepinsamt? Det jag är mest rädd för är ju att han ska vara jätteintresserad och jag bara känner nej nej nej.... Men det blir väl en övning i att vara rakt på sak då. Jag får återkomma med rapport i morgon. 

Jag jobbar inatt, så jag kan hänga lite här.

Jag har en fundering...

Är det värre att inte få några mejl eller andra livstecken från nån på dejtsidan, eller är det värre att få trettio varje vecka från idioter?

Jag tillhör den första kategorin, en vän till mig tillhör den andra.

Jag har börjat mjukna lite för dejten  jag var på här i veckan som jag tyckte vart lite för på. Han har lugnat ner sig betydligt och skriver gulliga sms osv... 

Men ändå så går jag och bokar en ny dejt... ja, när man är på dejtningsida så blir man ju även nyfikna på andra och jag tänkte så länge man inte är ihop med nån så är det väl bara att dejta på?
Är jag hemsk som tänker så? 

Men så här om dagen så började jag även skriva med en underbar kille (i skrivformen då iallafall  ) vi har skrivit massor till varandra och jag har blivit SÅ nyfiken och han säger att han även är det på mig och vi har självklart pratat om att vi måste träffas.

Så nu har jag en lunch dejt imorgon och så går jag och väntar på att den här "underbare" kille ska komma hem från jobb så vi kan träffas plus den första dejten...

Men sen kommer tanken som alltid dyker upp eftersom nästan 100% av alla dejter slutar i att jag eller den andre inte är intresserad... varför utsätter jag mig för detta!!??