En djungel är det (fast jag tyckte att det var en otroligt mysig djungel) jag gick in på både Babyproffsen och Barnenshus där vi bor och hörde om de hade någon begagnad att sälja, det hade de inte o det var ju bra för jag hade ju tänkt att köpa via Blocket men det gjorde att jag lätt kunde rådgöra med dem vilka GAMLA modeller som varit störst. De förstod ju också att det inte fanns en enda anledning för oss att köpa en ny bakåtvänd vagn till ett barn som skulle vara 2½ vid hämtning så de hjälpte mig faktiskt att sortera i djungeln!
Jag vet inte hur era barn kommer att reagera men vår lilla kille satt bakåt i ett knappt halvår men han älskade till en början äventyret att röra sig "ute på stan" han både gick bredvid och satt i vagnen men plötsligt så vägrade han både och TOTALT, han ville bli BUREN hela tiden. Jag visste ju att det inte var på grund av otrygghet eller annat utan bara för att han inte längre tyckte att det var ett äventyr. Vi valde då att ta fram storebrors sulky och WOW nu blev det ett nytt äventyr och han tyckte att det var kul att åka vagn igen.
Vi har valt att fortfarande ha den bakåtvända vagnen bakåt hemma så att man kan ha ögon kontakt innan han somnar och för att sovmiljön ska bli lugnare.
Hej och hå skrev 2011-12-31 14:22:31 följande:
Vet du hur mycket barnen väger ungefär och hur stora de är? För barn som följer den svenska standardkurvan storleksmäsigt blir Emmaljungan för liten vid tvåårsåldern tycker jag. Det finns renodlade sittvagnar som går att vända mot sig tyvärr. Ett DYRT alternativ som kanske skulle funka om barnen med svenska mått mätt är små är Buggaboos syskonvagn. Men den är DYR och ny så jag antar att den inte finns i särksilt stor utsträckning på andrahandsmarknaden ännu. Vet ni hur motoriska de är? I vanliga kan ju en treåring klara sig med en syskonbräda ex om de får småsyskon. Fyraåringar brukar vad jag vet knapt använda vagn. Kanske kan ni klara er på en enkelvagn av ex Emmaljunga City Cross eller Emmaljunga Cerox modell. City Crossen kan man vända sätet på Cerox kan man vända styret på. Då skulle de om de har fått en bra motorisk utveckling kunna turas om att gå och om båda blir jättetrötta sitta en stund i knät på varandra?
Hoppas att det löser sig!
Jag vet inte vad du vet om adopterade barn men vår kille som var 2½ år vid adoptionen behövde absolut vagnen för allas bästa. Den blev en tygghet för honom som inte ville sitta i bärsele när vi inte orkade bära. Han tyckte att det var KUL att åka vagn vilket han aldrig gjort innan. ofta har barn som bor på barnhem sällan eller aldrig varit ute vilket innebär att de inte har så mycket muskler att de orkar gå någon längre sträcka. Vagnen var också en trygghet för oss efter som en 2½ åring som i o för sig inte orkade springa så långt ändå var snabb korta sträckor. Detta och faktumet att han inte hade en aning om faror gjorde att sekundbevakning var nödvändig en sekundbevakning som inte alls går att jämföra med den man så klart har på alla småbarn. Han hade aldrig fått höra att bilar är farliga och plötsligt kan röra sig, att rulltrappor är farliga, att en trapp är farlig, att hissdörrar plötsligt stängs, att glas går sönder medan plast håller bra, att man kan ramla om man klättrar upp på något osv. En del barn som växt upp på barnhem har bara levt på ett platt golv och har ingen aning om nivåskillnader varför de inte vet att man kan ramla ner...
Att turas om med vagnen skulle jag inte tordas chansa på varken ur säkerhetssynpunkt eller uppmärksamhets synpunkt för antingen kommer ju båda att vilja åka eller ingen.
Jag menar inte att "knäppa dig på näsan" Hej o hå men ville bara förklara och berätta om mina erfarenheter om vagn och nyfÅdda barn för både dig o andra.
