Inlägg från: Anonym (mamma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (mamma)

    Min son mår så dåligt över sin längd! Hur kan jag hjälpa honom?

    Hej!

    Min son är 12 år och kortast i klassen. Han hade vid senaste mätningen i skolan dippat i längd och avvikt från sin kurva. Samtidigt har hans vikt fortsatt att öka och han har blivit lite rundare än innan.

    Jag är inte så orolig för detta själv (tror jag), men han har jätteångest över det här och i perioder beter han sig som en riktigt deprimerad. Håglös och tycker allt känns hopplöst. Ibland är det jättesvårt att få iväg honom till skolan. 
    Han tycker också att han är ful och ser konstig ut. Det är så hemskt, för han är verkligen söt! 

    Han har jättemycket kompisar och nyligen var han även tillsammans med en tjej i klassen. Så han har inga sociala problem, men det här tynger honom något vansinnigt och han säger att han vill få tillväxtsprutor.

    Jag vet inte vad jag ska göra faktiskt... ska jag ta honom till en läkare för att utreda och han kanske kan få höra lite lugnande ord? Eller så kanske det bara kommer kännas ännu värre- tänk om läkaren t.ex kommenterar hans vikt eller så (han är alltså inte överviktig- utan lite lite rund bara). Eller frågar intima frågor om pubertet och så- jag menar, det kanske bara blir värre att utsättas för en sådan situation?
    Eller ska jag ta honom till en psykolog?
    Eller ska jag bara låta det vara och hoppas på att det går över?

    Det är väldigt tungt att se sitt barn dippa sådär totalt i humöret och inte känna någon lust till livet! Det gör mig väldigt ledsen och orolig och jag vet verkligen inte hur jag bäst ska hjälpa honom!

    Någon som har några tips!?

  • Svar på tråden Min son mår så dåligt över sin längd! Hur kan jag hjälpa honom?
  • Anonym (mamma)

    Tack för alla svar! Ska försöka svara på lite frågor.. Själv är jag 1.62 och hans pappa 1.82 tror jag. Inga sjukdomar vad jag vet! Jag menade inte att vi ska trycka i honom tillväxthormoner, jag tror inte han behöver det. Utan jag menade att det kanske vore skönt att få höra det från en läkare. Få konstaterat att det ser normalt ut. Det jag tänkte på med om läkaren skulle "kommentera vikten", så menar jag förstås om det skulle bli på ett negativt sätt. Eller om läkaren skulle börja ställa intima frågor om pubertetsutveckling. Vill inte t.ex att han ska behöva sitta inför mig och en okänd läkare och förklara om han har fått behåring någonstans osv... Känns som det kanske skulle kunna bli mer jobbigt än bra. Hoppas och antar förstås att skolsyster skulle säga till ifall hon tyckte detta skulle utredas. Men man vet ju aldrig! Fick alltså ett brev hem av henne där det stod att han dippat i längd bara. Slutligen: han är ca 1.47 lång och jag vet inte riktigt vad han väger nu.. ca 40 tror jag.

  • Anonym (mamma)
    Anonym skrev 2012-03-08 16:00:36 följande:
    Kan du inte kolla med sonen vad han vill? Om han nu mår dåligt över sin längd, så kan du kanske fråga "vill du att vi ska gå till en läkare som kollar så att allt ser ok ut, och se om vi kan få reda på hur mycket till du förväntas växa?". Säger han ja, så kan du poängtera att du vet inte vad läkaren kommer ställa för frågor, men att det kan bli en del intima frågor för att avgöra om han kommit in i puberteten eller inte.

    Här kan det ju också vara läge att "lära" barnet att det inte är pinsamt att ta upp sådant med sin läkare.
    Jättebra idé, tack för konstruktivt råd! Jag har gjort så, sagt att han får välja om han vill gå till en läkare. 
    Vi inväntar nästa mätning hos skolsyster först, som kommer ske snart.
    Sist han mättes hos skolsyster var han 145,3 och det är ett halvår sedan. Han har alltså vuxit 1,7 cm på detta halvår. Är det väldigt lite, nån som vet?
    Fia 28 skrev 2012-03-08 16:01:44 följande:
    Jag tycker inte 147cm för en 12-åring låter kort. Då jag gick i femman (hur gammal e man då?) var jag längst i klassen med mina 153cm. Året efter växte halva klassen om mej, och idag e jag bland de kortare med mina 162 cm. Kusinen som i femman var kortare än mej är idag närmare 190cm. Det kan hända mycket ännu.
    Intressant! Han är verkligen kortast av sina kompisar, med ganska stor skillnad emellan. Men de kanske är ovanligt långa i hans klass! 
    Skolsyster hade tydligen sagt att han skulle bli kortare än sin pappa. Och på pappret står det fel, att han är 1.78 (han är egentligen 1.82). Så han blir nog ingen superlångis i alla fall. 
     
Svar på tråden Min son mår så dåligt över sin längd! Hur kan jag hjälpa honom?