Utreda igen? Ang autism

Ja precis det verkar som att vi ska fortsätta gå ett tag ändå för att hålla koll på hur det går. De på lekoteket ska även göra besök på förskolan för att se hur det går för honom där. Det är lite som man itne vet med hans pappa. Jag och många andra vet att hans pappa inte är helt hundra, något är det med begåvningen iaf men som sagt vad det beror på kan man inte veta. Men han är ju också utåt sett normal men när man kommer han närmare in på livet så förstår man det är ngt. Jag har ju iaf gått länge hos logoped nu med sonen och lekotek sen några mån tillbaka. Jag har fått lära mig mycket om diverse saker och använder mig dagligen av dessa knep för att förbättra kommunikation, samspel och lek. Så oavsett diagnos eller ej så har han ju fortfarande behov av lite extra hjälp.

Tack så mycket för ditt svar! Han fick en ordentlig utredning (vad jag förstått) då när han var 20 mån. Det gjordes genom BUP i Farsta där de gjorde en del intervjuer med mig samt olika "tester" på sonen och även besök på förskolan. Jag tycker det är väldigt svårt o veta med sonen för emellanåt känns han som vilket abrn som helst men sen när han har vsisa av det här märkliga stunderna kan man verkigen undra. Sen vet man ju även att små barn kan ha en del konstigt för sig men det är ju inte bara ngt utan flera olika delar så det är inte bara en sak i sig utan allt sammantaget som kan få en att undra. Ibland kan jag även undra om jag är fel ute ang autism om det kan ha o göra med ngt annat? Man kan ju spekulera en del.

Förskolan tycker ju inte ngt alls är konstigt dock tycker väl jag då att de kanske inte varit uppmärksamma på allt då o kanske inte kan särskilt mkt angående autism. Förskolan hade sagt till utredarna förut under intervju att de då inte hade märkt ngn tågång etc. ngt som han vid den tidpunkten höll på med jämt o ständigt och som jag själv sett han gjort ett flertal ggr på förskolan. Så uppenbarligen är det inte så uppmärksamma på detta. Han har även en handlingsplan men jag har frågat hur det går o får inget riktigt svar, jag tror tyvärr allt mest står nedskrivet på ett papper o itne mkt mer, för jag får aldrig höra om saker de gjort som är förenat med handlingsplanen..

Kan tillägga att både rektor och personal har avrit inblandad i och med utredningen förut och handlingsplanen för sonen men jag märker tyvärr ingen skillnad. Allt han lär sig verkar han lära sig hemma med mig..

Ja precis så är det, han hade vissa drag men för få för att uppnå diagnos. Hans profil bev något ojämn har jag för mig, men räknades som normalbegåvad av vad jag förstod. Men som sagt man kan ju fortfarande vara normalbegåvad även om man har något inom autismspektrat och har man inte det så är det ju fortfarande inte svartvitt ändå. Bara för att man inte har diagnos är ju det inte samma sak som att man inte behöver någon extra hjälp. Jag känner dock att jag inee blir tagen på allvar på förskolan eftersom de inte ser problemet. Fick t.ex. höra på utvecklingssamtalet ang att han mest leker med en grävskopa eller bilar (det är tänkt de ska försöka få han intresserad av annat eftersom han oftast väljer samma sak)  så sa de iaf att "ett annat barn på förskolan leker också bara med bilar, så det är andra i hans ålder som också gör det och hör till åldern, så jag kan tycka att om han nu vill leka med det kan han ju få göra det". Ungefär så sa dom.. men jag menar det här andra barnet kan de ju inte jämföra med, de är faktiskt inte helt i samma ålder dessutom så fungerar han som vanligt i andra situationer som min son har lite problem med. Man kan ju itne bara jämföra en grej rakt av. De får mig att känna mig löjlig och överdriven som att det snarare det är jag som är "problemet". Det går inte att prata om detta med dom längre känner jag, de förstår inte och säger ju också att han pratar mer än vissa andra barn där. Jag förstår att de inte kanske ser problemet då de inte är särskilt insatta samt att de ser ju bara att han lär sig nya saker som de andra barnen, skillnaden är att det ligger mkt mer träning bakom det som andra kanske lär sig automatiskt i sin utveckling. De märker inte skillnaden eftersom det är jag som tränar allt detta, som sagt, det han lär sig lär han sig nästan 98 & hemma. Ibland kan jag höra att han säger ett nytt ord han lärt sig på dagis men det är allt och det är sällan.. Jag pratade om resursperson i början om de nu inte har tid eller vad det är men nej, då ska man ha en diagnos enligt dom. Spelar ingen roll vad jag gör eller vem jag pratar med som sagt.. De enda som såklart håller med mig o tycker det är för jävligt är ju logoped och lekoteket.

Vårdbidrag kan man väl inte få när man inte har ngn diagnos? Just nu jobbar jag halvtid (alltså inte gått ner i tid utan valt ett sådant jobb) pga jag först ska hinna med allt det vardagliga men också ha tiden till att gå till logoped o lekotek ofta, samt kunna leka med han mkt så att han iaf får stöd av ngn i sitt lärande. Jag känenr det dock lite stressigt att jag ska vara den enda som använder mig av allt detta när han faktiskt går på dagis också. Han är inte heller där många timmar så man kan ju tycka att de borde kunna offra sig lite.

Jag letar efter ny förskola men det kommer nog ta tid innan han får ngn. Vi ska försöka få förtur genom att förklara allting och får då också stöd av logoped i detta som gärna pratar med en eventuell ny förskola o förskolechef.

Tack för att du berättar! Högfungerande autism är väl samma sak som aspberger? Dvs man är normal/högintelligent men fortfarande vissa svårigheter då inom socialt samspel etc?

Om det nu skulle vara ngn diagnos som visar sig i framtiden, tror jag det är just asperger (vilket jag för övrigt TROR att pappan har, är dock inte övertygad om det.) Också eftersom jag märker att pappan inte är helt normalbegåvad så talar det väl emot asperger?

Vad gäller högfungerande autism/asperger så får man väl ändå vänta ett par år innan man isf kan få reda på det eftersom han är så pass fungerande i vardagen så att säga. Ingen skulle ju någonsin tänka att han var avvikande på ngt sätt som inte lever inpå honom. Han är otroligt duktig på mkt och snappar upp mkt saker numera, samt har ett otroligt minne! Känns alltid som man måste försvara sig ang vissa udda saker han har för sig då andra oftast inte märker av det. Läste utrednings papprena igen för att påminnas lite och där står det mkt om att att han gör de barn gör mest, men i mindre utsträckning samt inte så mkt gester/anisktuttryck och att han inet tydligt visar glädje när han lyckas o får beröm. Ngt vi lagt märke till nu när han blivit några mån äldre är att han inte tar för sig som är typsikt för ålder som "min leksak" utan han ger alltid upp och släpper, något vi tränar på, att han har rätt att få ha sin sak när det var hans tur etc.

Det är fler saker än de jag skrivit här som låg till grund för tidigare utredning men det var för att nämna lite.

Intressant att läsa.. Visste inte att det var den skillanden mellan HFA och asperger, tack för info! :) Nu är ju min son fortfarande så pass liten och det finns ju alltid ett normalspann på hur efter man "får vara" i utvecklingen. I utredningen hade det uppskattat att han hade en försening på ca ½ år inom VISSA områden och jag vet ju att han har utvecklats en hel del sen dess så för mig är det svårt att bedömma. Jag märker ju av att han är lite senare i utvecklingen mjen har svårt att avgöra om det är av normal grad och egentligen vad. Märker det rent allmänt, svårt att sätta fingret på vad förutom att man ibland mest märker av udda beteenden etc som sagt.

Vad är egentligen fantasilek? Att man låtsas t.ex. en stol är en häst eller dylikt? Min son kan leka att han lagar mat, att dockan ska äta och kör bilar som krockar, samt ÄLSKAR grävskopor. Han kan i sandlådan ibland säga att sanden är en köttbulle elelr att han gör kaffe men ananrs när han leker dess lekar så sägr han just precis det han gör, dvs har han låtsasmat som ser ut som ett ägg säger han att han kokar ägg/steker ägg. Han låtsas alltså inte att sakerna han använder är något annat utan leker bara med det som just för vad det är, om du förstår?

Dock fungerar han väl i rutiner och vet ofta hur saker o ting ska göras.

Hur märkte ni att det var ngt med er son? kanske ngn beskrivning på hur ngt fungerande avvikande i vardag eller kändes märkligt?

Ska inte skriva kul för det är det ju inte men skönt att någon är i samma sits ändå! Just det angående att få svar på saker och ting får inte jag heller alltid och det är som att han bara slutar lyssna, men jag tror att det också kan höra till åldern och att de blir allt mer självständiga. Därför är det ju också så himla svårt att veta just i den här åldern vad som hör till den normala utvecklingen och inte då man också tidigare sett udda beteenden, så vet man inte vad man ska tro när ett nytt beteende dyker upp. Min son intresserar sig också för barn men på ett ofta speciellt sätt. Oftast blir han mer intresserad av äldre barn än barn i hans ålder. Men på förskolan får jag som sagt inte höra att ngt skulle vara annorlunda, bara att det går framåt för honom. Han leker inte med barn (ngt man inte kan begära i den här åldern heller) men kan ibland säga ngt till ett barn men det är inte som att det är ngn konversation direkt. Får jag fråga på vilket sätt din son fantasi leker? Gör han som min son eller låtsas att då t.ex. en stol är en häst eller liknande? Jag vet ärligt talat inte riktigt vad det innebär som sagt. Det enda de uppmärksammat på dagis är att min son kan bli lite orolig inför nya situationer eller nya personer (vikarier). De sist nämnda kan man ju dock förstå. T.ex. skulle de göra ett besök o leka på en annan förskola då han blev lite orolig o inte ville gå in först och han frågade "mamma kommer sen?". Efter en stund fick de iaf med han in när de bekräftade att jag skulle komma sen. Han är avvaktande och försiktig i kontakten med andra o tar inte för sig särskilt mkt och iakttar andra barn i vissa lekar mer än deltar men kan ibland vilja göra samma sak. Kanske vill han bara vara säker på att han vill o "gör rätt" eller kanske beror det på annat. Som sagt, väldigt svårt att veta..

Nopes har inte förskola i Farsta.. Kontaktade dom för att jag hade hört bra om dom då utredning var på tal. Jag försöker dock hitta en ny förskola till sonen då vi ändå har långt till dagis nu och nu har dessutom en av de bra pedagogerna slutat, samt jag märker inte att ngn handlingsplan följs, så jag tror det är till hans bästa att jag byter förskola även om han har svårt för att vänja sig vid nya situationer (= kommer nog ta lång tid att skola in som förra gången).

Låter underbart att det är engagerade, vad skönt! Själv känner jag att allt hänger på mig och vad jag gör med min son. Känner mig ofta smått pressad att jag ska vara så pedagogisk, påhittig och alltid ha massor av spännande aktiviteter som hjälper honom i hans utveckling. Ibland kan det vara svårt att känna sig som "bara mamma" när jag vet om hans behov och vill att han ska få det han behöver.

Hur gammal är din äldsta son?

Alltså min son leker INTE att en stol är en häst, utan det var mer ett exempel för att jag själv ska förstå avd som menas med det. Han låtsas sällan att t.ex. stenar, sand o dylikt är ngt annat. Men kan ibland när jag frågar vad han lagar ute i sandlådan svara "tigerkaka" men det känns lite som att det är ngt inövat från mitt håll då jag tidigare frågat "ska du laga en tigerkaka till mamma?" Min son verkar väldigt lik din i lekbeteendet. Han kan ibland låtsas att en t.ex. pastaskruv är en bil som åker runt tallriken men hela grejen känns lite udda. Även att jag förut visat han kan byta blöjan på dockan och helt plötsligt ska han byta blöja på ett flygplan? Samt att han ofta, i pricip dagligen leker på ett sätt som känns väldigt konstigt, t.ex. igår drog han runt en bro till sin tågbana på fönsterbrädet och la en penna ovanpå. Han kan med andra ord bara göra väldigt konstiga grejer när han leker. Han kan precis som din son låtsas att han är ett tåg om han ser t.ex. som plattor runt ett träd eller liknande så springer han runt trädet och säger "tåget åker" "nu stannar tåget"  (så stannar han) och sen "nu åker tåget" och så fortsätter han så en liten stund. Men det är inte som att det är svårt att avbryta honom eller liknande, dock är uppmärksamheten sådär. Han lyssnar på sitt namn men måste många ggr säga hans namn 3 ggr innan han lyssnar. (Då verkar han upptagen med det han håller på med eller liksom pratar för sig själv när han gör ngt). Men det är ju inte som att man inte kan få kontakt. Han vill ju gärna att man är med o leker och ger mig gärna saker etc. Men som sagt han gör allting i mindre utsträckning av andra barn och något som dagis inte ens märker av. (Antar de har bilden av en autistisk som är ngn som sitter i ett hörn för sig själv). Min son har ett väldigt intresse för fordon. Först var det bussar, sedan var det tåg och bilar och nu är det grävskopor. Allt är liksom grävskopor nu. Han låtsas att handtaget eller vad man ska säga som sitter för vagnen så de inte ramlar ur, är en grävskopa, att remmen som hänger på min väska är en grävskopa, att sladden o kontakten till vattenkokaren är en grävskopa etc. Har fått ställa upp vattenkokaren nu på ett ställe där han inte når den, så han inte ska få brännande vatten över sig nån dag. Även min son kan påpeka att tvättmaskinen snurrar med kläderna etc. men inte överdrivet sådär utan han blir istället rädd för centrifugen och alla andra ljud som elvispar o dammsugare etc. Jag kan inte dammsuga när han är hemma eftersom han skriker hysteriskt och tårarna bara sprutar. Han skriker som att någon skulle göra han illa. Helt omöjligt med andra ord..

Sonen förstår dock saker väldigt bra som att det är varmt o man inte ska röra för man kan bränna sig etc. Det är mest han han har skumma saker för sig när han leker samt det andra jag har beskrivit. Sen att han är rätt vild, han sitter i princip aldrig stilla o det är en kamp att bara åka hem från dagis för att han ska hålla sig lugn, han klättrar o far överallt. Han går nästan aldrig utan springer jämt från punkt a till b när han ska göra något.

I övrigt är han väldigt uppmärksam på hur saker o ting ska vara men det är väl också ngt som lika gärna kan tillhöra åldern? Att de gillar igenkänning etc. För han brukar inte få utbrott om jag gör annorlunda (kan få emellanåt) t.ex. som att jag brukar ställa datorn på ett visst ställe på bordet, så hade jag ställt datorn, kanske 15 cm därifrån lite vänd inåt, då påpekade sonen vart jag skulle ställa datorn. Men det är ju inte så med allt utan vissa saker då o då. (Kanske för att jag oftast gör allt på samma sätt utan att ens tänka på det)
Det är så svårt att få andra att förstå vad jag menar om jag inte berättar allt ingående.

Eftersom han fungerar så bra ändå ska jag då vänta med förslag angående ny utredning tills han är äldre eller vad ska jag göra?

Din son som lekte "tjuv" hur gammal är han och hur var hans lekbeteende i 2års åldern? (om du minns)