Bevara Gamla Ord-tråden, låt dem inte dö ut!

KNOPARMOJ

Knoparmoj är en sociolekt som förr talades av sotarna, men som inte är lika frekvent idag.

Brallor (byxor) och dojor (skor) är ord som kommer från knoparmoj. En del av orden i denna sociolekt kommer från tyska, då det flyttade in skorstensfejare därifrån till Sverige för att utöva och lära ut yrket. Det "hemliga" språket användes för att de skulle kunna kommunicera då de arbetade i hemmen utan att de som bodde där skulle förstå. Man vet inte när knoparmojet uppstod, men det skedde troligen i Stockholm, varefter det spred sig över landet. Det användes en bit in på 1900-talet, men numera är det knappt någon som kan det längre, med undantag för en del yrkestermer.

I början av 1900-talet började knoparmoj väcka språkforskares intresse och ord började nedtecknas. Alf Henrikson har skrivit en dikt på, och om, knoparmoj – "Sotarspråk" – som finns i diktsamlingen "Anacka" (1980).

Preussen (tyska:  Preußen (info)) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland. Från 1700-talet var det en betydande europeisk stat, som upplöstes formellt 1947 till följd av andra världskriget.

Ostpreussen lydde fram till 1657 under det polska kungadömet. År 1618 ingick hertigdömet (tyska: Herzogtum Preußen) en personalunion med markgrevskapet Brandenburg. I samband med Polens försvagning blev denna statsbildning 1701 ett självständigt konungarike (tyska: Königreich Preußen). Under 1700-talet blev Preussen en stark militärmakt, särskilt under Fredrik II (Fredrik den store).

Militärt begrepp som åsyftar den strikta militarism som Preussen kännetecknade.

Ordet "Preussisk" kan användas både som adverb eller adjektiv, och används när något ska utföras noggrant och renlärigt militäriskt.

"Om 5 minuter ska logementet vara preussiskt städat!" -Befäl vill att städningen ska vara exemplarisk.

Samlarbild på Preussare med spetsiga hjälmar

Suveräna exempel, BuoBä!
Samlarbild på Kolportör:

Tack så mycket för alla bidrag!

Här kommer två till. Källa: Wiki.

FJÄRDINGSVÄG
En fjärdingsväg är detsamma som en fjärdedels gammal svensk mil, det vill säga 9000 fot eller 4 500 alnar, alltså 2 672 m eller 2,672 km. LÄNSMAN
Länsman är en yrkestitel inom staten, som har använts på olika sätt genom tiderna. I modern tid har länsman varit ett smeknamn eller öknamn för polisen.

Fram till 1675 var länsmannen en lokal förtroendeman som utgjorde en länk mellan lokalsamhället och statens förvaltning. Denne kallades för sockenlänsman eller bylänsman. I en kunglig resolution 1675 stadgades dock att länsmännen skulle utses av landshövdingen: "dock skall det ske utav bofaste och beskedligaste bönder, som i häradet finnes, och intet främmande och löse, som allmogen ingen hjälp kan hava av".

Sockenlänsmännen ersattes som lokala förtroendemän av sockenskrivare.

Efter 1675 omvandlades titeln till att beteckna en lokal, statlig lägre tjänsteman med beteckningen kronolänsman. Kronolänsmannens arbetsuppgifter omfattade skatteuppbörd, indrivning, polisverksamhet. Han var även åklagare i vissa mål. Till sitt biträde hade han fjärdingsmän. Kronolänsmannens närmaste förman var kronofogden. Kronolänsmännen blev 1918 landsfiskaler. Även järnvägslänsmän fanns.