Vi som kom ut ur garderoben när vi var vuxna

Hej!

Du är inte ensam, jag trodde också att jag var det
Jag är en tjej på drygt 30 år med 2 barn som har varit tillsammans med min flickvän i ett år.

Jag var i många år tillsammans med en man, vi fick två barn och hade ett bra liv. Jag hade aldrig tänkt tanken att vara tillsammans med en tjej men är dock väldigt öppen för allt möjligt, har aldrig tyckt att det är udda eller "otrevligt" med samkönade par. Så småningom gick vi skilda vägar och jag levde ensam en längre period. Hade inga som helst planer på att träffa någon ny tills den stora kärleken ramlade in i form av en kvinna. Jag föll handlöst, men det var långt ifrån enkelt. Jag hade miljoner funderingar i huvudet, precis som du har även om jag slapp ha dåligt samvete mot barnens pappa för vi hade som sagt redan separerat. Jag började träffa den här kvinnan i hemlighet utan att någon visste om det och insåg snart att jag inte ville vara utan henne trots alla funderingar. Jag började så småningom komma ut för familjen, vänner, arbetskamrater och barnen. Alla mina farhågor har förblivit just farhågor, alla har varit positiva och gratulerat mig, den enda som hade lite svårt i början var min mamma men det gav sig snabbt. Barnen vill heller inte berätta för sina klasskompisar att jag har skaffat en flickvän men det är deras liv och deras beslut. Dom är helt ok med allt annars och gillar verkligen min flickvän. Mitt ex är glad för min skull och ingen av mina arbetskamrater har reagerat konstigt. Den enda som möjligtvis är lte mer hämmad är jag, jag tänker lite mer på hur jag ger komplimanger t.ex. för att ingen ska ta det på fel sätt. Trots alla funderingar jag har haft har jag inte ångrat en sekund att jag följde mitt hjärta.
För mig var det helt naturligt att bli kär i en tjej. Jag har upptäckt att jag inte alls bryr mig om vilket kön personen har, det känns dock nu som om jag har hittat hem och skulle jag bli singel nu skulle jag troligen söka mig till kvinnor snarare än män.
Ville med denna historia berätta att trots stora kval så kan resultatet bli bra.
Lycka till och fråga gärna om du undrar något.

Hej TS!

Hoppas allt funkar ok för dig just nu. Tänkte bara på en sak som slår mig när jag läser dina inlägg: jag har valt att inte fokusera så mycket på vilken sexuell läggning jag har och sätta en etikett på det. Om folk frågar mig säger jag bara att jag just nu lever med en kvinna/har en flickvän eller dylikt. Det hjälpte i alla fall mig att inte grubbla så mycket kring ord och etiketter, bara gör det som du känner att du måste och se vart det leder. T.ex. börja med att skilja dig från din man om det är det du känner att du behöver göra, inte med baktanken att du måste göra det för att träffa en kvinna utan för att förhållandet inte funkar. Du kanske inte ens behöver berätta för honom att du tror att du hellre vill ha en kvinna, utan tills vidare bara att förhållandet inte funkar. När eller om du sen träffar en kvinna så kan du berätta det för honom då precis som du säkert skulle ha berättat om du träffar en ny man. När du sen är skild, gå på dina känslor när dom dyker upp och se vart det leder, vare sig det är en kvinna eller en ny man du träffar, och om du träffar en kvinna och är upp över öronen kär och bara inte kan leva utan henne, då vet du att det är en kvinna du vill ha, och då kan du också berätta för andra vem du har träffat om du inte vill komma utan tidigare.
Lite tips som funkade för mig, hoppas du kan ha nytta av något :)
Åter igen lycka till, jag hejar på dig!

Heja dig TS!

Vad skönt att ha det sagt. Önskar dig all lycka och hoppas du får din stora kärlek eller hittar kärleken på annat håll.