Påbörjade våran utredning idag, har försökt att få barn i 10 månader. Inte så lång tid jämfört med vissa här inne men för mig känns det som en evighet. Så idag var alltså första besöket, fick lämna blodprov och maken fick också lämna prov. Svar om en månad, önskar tiden går fort fram tills dess. Någon mer som nyss påbörjat sin utredning eller ska, som vill följas åt?
Hej allihopa! Vi påbörjade utredning för några månader sen. Har försökt i 18 månader nu. Har dock två barn sen innan som tagit ett år att göra ungefär.
Har i utredningen testats för det mesta och mannen har lämnat spermaprov. Det visade på lite för lågt antal så han har fått lämna ett nytt prov. Mitt progesteronprov visade lite för lågt också så jag ska väll lämna ett nytt igen. Har inte träffat läkare än, har vart jul och nyår och inte många tider att få.
Försöker gå ner lite i vikt nu så länge i alla fall, hade BMI på 30 så det skadar ju verkligen inte att gå ner.
Känner oss väldigt ensamma i det här, ingen i bekantskapskretsen/familjen vet att vi försöker skaffa en till ens.
Hej tjejer! Kommer inte ihåg om jag skrivit det innan :p men iaf, mitt amhvärde var kasst, det ligger på 0,5 så jag har inte så många ägg. Det verkar som att det blir ivf för oss. Nu ska jag iväg och spola äggledarna, är nervös för att det ska göra ont :/
Vad gör man och går det till när man spolar? :s
Spolning är något jag inte vill uppleva igen... :s Hoppas det gick bra för dig Elisa!
Thotis90: jaså vad konstigt. Här är det inga problem. Dock tror jag inte man får insem eller ivf om det skulle behövas.
Spolningen tyckte jag va fruktansvärd! Var trång på ena sidan, så läkaren fick både föra in saltlösning och luft i äggledarna. Hade även jag rätt ont efteråt!!
Men jag såg det hela positivt på förhoppningsvis ett litet knyte i framtiden 
Inget jag helst vill göra om!!!
Ja det är väl först koksalt och sen kontrastvätska.. Jag har i princip förträngt det besöket :p Först var det ingen fara, sen fick jag så ont så jag höll på att svimma, skita och spy samtidigt. Som världens mensvärk! Var på väg att skriva det igår men kom på att det inte är snällt att skrämma upp dig innan du varit dit :p
Fy fan vilken smärta! Och efteråt låg jag hemma i sängen och krampade och jag skrek rakt ut, och jag anser mig ha en hög smärttröskel! Jag hade fri passage på ena sidan, den andra kunde han inte se alls pga för mycket tarminnehåll...
Usch. Låter som det inte är något att längta efter :( är inte sådär jätte uppskrämd för nånting då jag har en mycket nära vän som har genom gått allt utom spolning för de behövdes inte. Men av tar emot att info ja kan :) är inne på dag 8 med provera :) vad händer när jag är klar med dom? När börjar ja med pergotime? Har fått massa info av läkare men har glömt hälften :(