Epidural

Den gör lite ont att ta men med lustgas gick det bra.. Sedan kände jag knappt ngt alls.. Ska göra detsamma när jag sätts igång senare idag.. ;0)

Men kände du värkarna efter eller liksom "stannade" det upp?

Kejsarsnitt:
Nej det är inte alla som "får" göra kejsarsnitt eftersom läkare anser vaginalförlossning är bäst för både dig och barnet. Ibland får kvinnor kejsarsnitt som "plan B", det vill säga att de försöker helhjärtat att föda vaginalt med skriftligt beviljat kejsarsnitt om de känner att de inte klarar mer. Det tycker jag är riktigt bra lösning för kvinnor som inte är säkra på vad de vill och känner sig fortfarande rädda efter alla samtal och hjälp de har fått.

Riskerna med kejsarsnitt är de som följer en stor öppen buk operation. Reaktion mot bedövningen (epiduralen), blödning, att läkaren råkar skära i tarm, urinblåsa eller värst av allt, bebisen. Det som är jobbigt med kejsarsnitt är tiden efter. Du har ont och har svårt att hålla barnet eftersom magmusklerna var sönderskurna och det gör ont i själva såret. Det tar lite längre att komma igång med amningen men det brukar gå bra. Det som händer längre fram är då att kejsarsnitt kan påverka framtida graviditeter, större risk för missfall, ablatio (moderkakan släpper från livmoderväggen om den har satt sig där ärret är), ökad risk för livmoderruptur.

Riskerna med kejsarsnitt och riskerna med vaginalförlossning är väldigt små tack vare den duktiga vårdpersonal vi har idag. Över 90% av kvinnor föder vaginalt utan större problem efteråt. De allra flesta kvinnor upplever att första förlossningen har varit lite skrämmande (som är normalt eftersom man har aldrig gjort det förr och vet inte vad man kan förvänta), underbar, överraskande och fram för allt förstärkande! Kvinnor som har trots sin rädsla gått igenom förlossningen säger ofta "Om jag kan göra det här då kan jag göra vad som helst!". Och kvinnor som känner att kejsarsnitt är vad fungerar bäst för dom känner ofta liknande att de har genomgått en operation för att få sin bebis och även de känner sig starka!

Vi blir alla mammor på ett eller annat sätt och vi väljer alla det sätt som fungerar bäst för var och en. Jag kanske vill föda hemma mens min syster kanske vill ha kejsarsnitt. Vi är inte sämre mammor för det sätt våra barn kommer till världen :)

Du har tid att tänka och fundera och fram för allt prata! Prata om din rädsla och bearbeta den. Våga fråga dig själv "Varför känner jag så".

douladags.se/forlossningsradsla/

Jag fick epidural, minns inte att den gjorde ont men den hade ingen verkan på mig. Funkade i kanske 30min-1h sen började smärtan av värkarna komma iaf, bm och narkosläkare försökte smärtstilla mig ytterliggare 4ggr till utan redultat så fick nöja mig med lustgas (som sen visade sig skulle bli min bästa vän på fl )
Sprack o blev sydd, kunde knappt gå/sitta på en vecka..
Aldrig att jag föder vaginalt igen! Men känner att de var värt det när min bebis äntligen var ute.

Man får lustgas när de syr en också!!

Men olika för alla, så tror de går bra för dig. 2bekanta som hade fl ca 1mån efter mig sprack inte alls.

Jag fick epidural, minns inte att den gjorde ont men den hade ingen verkan på mig. Funkade i kanske 30min-1h sen började smärtan av värkarna komma iaf, bm och narkosläkare försökte smärtstilla mig ytterliggare 4ggr till utan redultat så fick nöja mig med lustgas (som sen visade sig skulle bli min bästa vän på fl )
Sprack o blev sydd, kunde knappt gå/sitta på en vecka..
Aldrig att jag föder vaginalt igen! Men känner att de var värt det när min bebis äntligen var ute.

Man får lustgas när de syr en också!!

Men olika för alla, så tror de går bra för dig. 2bekanta som hade fl ca 1mån efter mig sprack inte alls.