Tidig vattenavgång

Min historia är nästan identisk med Strålis historia. Den 17 december fick jag vattenavgång i vecka 16. Jag blev inlagd för observation ifall fostervattnet skulle återbildas och låg inne i fem dagar, men inget nytt vatten bildades. På sjukhuset talade de tidigt om ett avbrytande eftersom de inte ansåg att prognosen var god, men jag kunde inte, min älskade baby levde ju!

Vi blev hemskickade under julhelgen och kom åter in för att kontrollera fostervattenmängden den 27 december. Tyvärr fick vi dåliga nyheter, det fanns en så gott som obefintlig mängd fostervatten och babyn var orörlig på grund av avsaknad av vatten och livmodern var tätt sluten kring hans lilla kropp. Efter att ha konsulterat flera läkare på avdelningen, som alla sa att det inte finns någon chans att en så liten baby kan överleva utan fostervatten, avbröt vi två dagar senare i vecka 17+3.

Smärtan och sorgen är obeskrivbar ännu två månader senare. Jag har börjat jobba 50 % förra veckan efter sjukskrivningen, men det är tungt. Vi har ännu inte fått ngt resultat från obduktionen, så vi vet inte vad som kan ha orsakat detta.Läkarna har förvarnat oss att man ibland inte hittar något, men jag vill så gärna ha en förklaring som kan förklara detta ofattbara. Man hittade ingen infektion hos mig, jag hade något förhöjt infektionsvärde när jag kom in, men det var normalt dagen efter. Jag blödde vid två tillfällen under graviditeten, först i vecka fem och andra gången i vecka åtta. Blödningarna upphörde efter några dagar. Blödde någon av er under graviditeten? Jag tror att jag har läst att fosterhinnorna kan tunnas ut vid blödningar, men jag vet inte om det stämmer.

Hos mig och min sambo finns också en önskan om att bli gravid igen, men även tanken hur man ska våga, för tänk om det händer igen! Jag skulle gärna vilja höra mer från er som varit med om detta, vad era läkare har sagt om orsaken, hur er graviditet var osv.