Du mår ju dåligt för att din inre smärta tar kål på dig. Det är den inre smärtan som du vill bli av med. Det är den som hindrar dig från att fungera som vanligt.
Jag tycker du ska gå in och chatta på
www.sjalvmordsupplyssningen.se
De arbetar presuicide för att få människor på andra tankar än självmord.
Du får gärna läsa om mitt liv efter min 14 åriga dotters död www.lindaefraim.com
Vissa visar utåt att de mår dåligt, det är de som oftast får hjälp. Det svåraste är de som lever med en fasad som min dotter gjorde och som en kväll bara var död. Ingen fattade någonting. Pga detta så sorterar jag bort alla de som ger mig dålig energi. De ska inte ens vara i närheten av mig eller min familj.
Jag hoppas ni hittar en väg ut ur era depressioner. Det är iaf ett helvete att bli lämnad kvar och saknaden efter den som dött i självmord är så enorm att man själv vill dö emellanåt. Men något håller en kvar.
Jag kan iaf inte sluta leva för att jag överlevt min 14 åriga dotter.
Jag överlevde henne och lever för mina andra 4 barn. Om man nu kan kalla det ett fullvärdigt liv när 1/5 del av hjärtat bara är en enda stort tomrum, ett hål som ingen kan fylla. Det hållet tillhörde och kommer alltid tillhöra mitt död barn men det känns tomt där hon borde vara.
Anonym
Nä självmord är en dum utväg. Men tyvärr händer det 1500 personer om året i Sverige. 1 miljon människor i hela världen. Det är fler som dör i självmord än i krig och mord tillsammans varje år. Och den psykiska ohälsan är en spiral som bara fortsätter att snurra. Vi ser inte grund problemet utan ger mediciner för att ta bort alla känslor istället. De som tillslut dör i självmord har oftast en tillfällig psykos under tiden.
Idag lever vi i en oerhörd press att lyckas i princip allt vi tar tag i och detta gör oss nedstämda. Vi ser ytan hos alla andra perfekta och mår bara sämre och sämre själva medan vi putsar på fasaden istället för att ta tag i innehållet.
Ett självmord berör minst 10-20 personer i offrets närhet som kommer få psykisk ohälsa pga självmordet och av dessa 10-20 personer kommer minst två försöka göra samma sak. Barn till den som dött i självmord kommer i högre grad börja med självskadebeteende än de som har båda sina föräldrar i livet. Det enda som faktiskt hjälper är att våga prata om det öppet och att medier vågar lyfta fram det så att den som går i dessa tankar inser att man är inte ensam och att det är inte onormalt att ha dessa tankar nån gång i livet men det betyder inte att man måste sluta leva. För nån gång vänder det och då är det bra att ha livet i behåll.
dirpower
Jag känner en enorm tacksamhet över de 14 år jag fick tillsammans med min dotter och den känslan fick jag på andra dagen efter hon hade lämnat oss. Jag kände hur ett lugn föll över mig och jag fylldes av en enorm kärlek som jag aldrig känt tidigare. Men den smärta jag känner över att inte längre ha henne fysiskt här hos mig är fruktansvärd.
Är det inte den fysiska närheten vi vill ha med våra barn? Den smärtan går inte att beskriva med ord. Jag försöker på min blogg men det är inte alltid det faller alla i smaken.
För oss bor hon i himlen med änglarna och hennes morfar min pappa som även han dog alldeles för tidigt. 17 månader innan henne.
Men ett barn ska inte dö ifrån sina föräldrar och en förälder ska inte dö ifrån sina små barn.
Vissa saker är oerhört svåra anonym.
Om du köper dig en bok eller startar en låst blogg där du kan skriva ur dig det värsta så kanske ångesten lättar lite grann.
Det finns ingen som kan tvinga dig till något och din sk vän är just din sk vän. Du har sagt det själv här. Riktiga vänner vill inte langa olagliga saker som kan skada sina vänner. Du vet inte bara hur du ska formulera dig för du vill inte såra eller bli sårad. Men du måste tänka på vad som är bäst för dig.
Är denna vän en bra vän?
Är denna vän värd att vara din vän?
Är detta en vän som vill dig det bästa?
Utifrån dessa tre frågeställningar kanske du inser att en vän vill en väl och vill att man ska må bra. Inte ta olagliga droger eller dricka sig berusad för att dämpa ångesten du bär på.
Ts du är inte redo att ta tag i saker i ditt liv. Det funkar inte att gå till skolan fast det är bra att ha saker att göra så blir inget gjort och du känner dig mer misslyckad. Du är inte misslyckad utan det är depressionen som gör att du inte har koncentrationen och uthålligheten att slutföra uppgifter i skolan och då känner du dig misslyckad. Har man tappat koncentrationen och uthålligheten så orkar man inte alls mycket.
Just nu skulle du kanske strukturera upp ditt liv så du inte tar ut dig på en gång.
De med ADHD och ADD har även de koncentration och uthållighets problem men det finns bra hjälpmedel där man benar ut dagen och skriver vad man ska göra ett visst klockslag för att inte man ska göra allt på en gång. Detta sätt kan man även använda vid depression.
Nu är jag varken deprimerad eller har ADHD/ADD men jag jobbar 2h varje vardag sedan går jag hem och vilar i 2-3h sedan äter jag och hämtar jag lillkillen när han slutar förskolan (ska försöka promenera de dagarna solen skiner). De stora barnen går hem själva efter skolan.
Efter det lagar jag mat, vilar, tvättar en maskin med kläder, vilar och sedan fixar jag lillkillen inför natten. Livet funkar bättre när orken inte finns om man följer ett schema.
Du kanske behöver byta skola och komma ifrån de som drar ner dig i skit.
Har du gått in på självmordsupplyssningens hemsida. Man kan registrera sig där och vara med i deras chatt. Tror det skulle vara bra för dig.
www.sjalvmordsupplyssningen.se
Sedan vet jag att dina föräldrar skulle bli förkrossade om du dog. Jag kommer aldrig bli hel igen. Aldrig! Och jag chattar ofta med andra som förlorat barn och de säger samma sak. Man skulle göra precis vad som helst bara man fick tillbaka sitt barn. Man längtar saknar och gråter fast livet går vidare. Och det är för jävligt.
(777)
Det är situationen som är jobbig som de inte klarar av att hantera. De klarar inte av den depressionen du lider av eftersom du blivit personlighetsförändrad och som du inte mår bra av. De mår också dåligt för det blir en kedjereaktion när barn mår dåligt. Det är inte dig de vill bli av med utan din depression. Men det är ju inte enkelt när man inte kan sätta fingret på varför.
En av orsakerna är din skolgång, en annan är att din omgivning inte klarar av att se dig depremirad.