Ni som lever i en relation utan sex/närhet hur orkar ni???

Vi har nog lite olika syn... Att sexstrejka skulle jag uppleva som ett straff mot mig själv (dvs om jag utförde det).

Du straffar dig själv för att samhället inte ser ut som du vill? Lär nog inte hjälpa... lika effektivt som att knyta näven i byxfickan eller ge dagens tistel i en insändare.

Har själv varit den närhetstörstande i ett "vitt" förhållande och detta är min teori.

Under förutsättning att förhållandet är mellan två jämställda parter i övrigt så vill jag påstå följande;
Precis som att det bara är omgivningen som lider i närheten av en dum person så är det oftast den som har större lust som lider i ett sexuellt obalanserat förhållande.
Detta då personen med lägre lust ofta saknar viljan eller förmågan att förstå eller kompromissa. Förhållandet är dömt att bli olyckligt eller i bästa fall avslutasJag tror att nästan alla dessa dåliga förhållanden lever så länge beror på att båda parter förutsätter att den andre skall ändra sig till "normal".
Naturligtvis anser man då att man själv är normal (vad det nu är

Att bli nekad eftersom "Så Skall det låta" är på TV-tablån är oerhört förnedrande.
Ändå stannar båda parter kvar med en förhoppning om att det skall bli bättre då den andre ändrar sitt beteénde.
Klart det är jobbigt när det tjatas men det är trots allt ett uttryck för att man vill stanna kvar, man vill vara partnerns förstahandsval, man vill vara partnerns favorit-tidsfördriv.

Naturligtvis finns det förklaringar och förmildrande omständigheter men detta måste kommuniceras. Det måste finnas en genuin vilja från båda parter att kommunicera, anpassa sig och kompromissa.