Första barnet - BF januari 2014

Hej alla! Hoppas ni haft en härlig midsommar! Vi hade en väldigt trevlig kväll, trots min trötthet... Idag är det dock värre. Jg är platsad i soffan. Ont i rygg och höft/bäcken, sjukligt trött och illamående och varje gång jag försöker resa mig snurrar jag nästan omkull... Kan det vara så att jag tog ut mig för mycket igår med fest och lekar fram till tre på morgonen?

Synden straffar sig själv...

Någon undrade om vikten. Jag är i 12+1 idag och har konstigt nog gått ner nästan två kilo sedan jag plussade. Detta trots att jag äter mer och oftare än vad jag gjort tidigare... Men men. Jag får väl höra vad BM säger nästa gång jag träffar henne den 10/7.

Jag har ett problem. Även om jag är 11+5 och har varit på hälsosamtal och träffat BM och har diverse symtom kan jag inte få in i mitt huvud att det här verkligen händer. BM rekommenderade mig att inte surfa och googla för mycket men det är svårt att låta bli. Jag känner inte att hela det här med graviditet är på riktigt. När vi berättade för min far så kändes det som att jag satt och ljög för honom. Jättejobbigt är det. Att man sedan läser om alla de stackare vars foster har dött under de tidiga veckorna utan att de märkt något gör inte saken bättre. Jag egentligen inget har några belägg för min rädsla (eller mina känslor för jag känner mig nog egentligen inte rädd) så jag kan förstå varför man blir rekommenderad att inte googla för mycket.

Jag försökte prata med min sambo om detta men han blev "arg" på mig för att jag tänker så här. Han är säker på att allt är bra och skämtar till och med om tvillingar (För att ett barn inte är skrämmande nog... Han kommer från en släkt med många tvillingpar, även syskon som tvillingar). Han har i alla fall lovat mig att inte berätta för någon förrän han överbevisat mig och fått mig att tro på det hela...

Jag kan inte riktigt skaka av mig känslan av att magen är tom... eller att det inte alls står rätt till...

Jag har inte tagit upp min rädsla med BM ännu. Vi har bara pratat med henne två gånger, på hälsosamtalet och en gång per telefon. Per telefon lyckades jag tigga till mig ett KUB även om jag inte riktigt hade åldern inne. Så nu väntar jag bara på att tiden ska gå. Känns i alla fall bättre att få veta att något är fel nu än att vänta till RUL. Men det känns som en evighet, 14 dagar kvar...

Någon som har tips på vad jag ska göra för att få in detta i huvudet? Jag vill inte riktigt ringa BM och "gnälla". Om jag ahr rätt finns det inte så mycket att göra i alla fall ju...

Jag bor i Jönköping. Och här erbjuder de alla ul och kub i vecka 12-13. Det är dåligt att de ska skilja så mycket mellan länen. Om jag hade bott kvar i min gamla hemstad hade jag också fått vänta till v 18 för ul. Förstår inte grejen med det för alla vill väl se så tidigt som möjligt att allting är okej. Vilken vecka är du i? Det går ju att göra ul privat också men då får man betala en slant för det.

Idag fyndade jag ytterligare ett par grejer. Hittade nämligen någon slags fyndaffär i stan där de sålde grejer skitbilligt. Köpte världens minsta tröja (stl 45!! Hur länge kan de ha det, en vecka typ? haha) med Laban på och ett par mjukisbyxor (stl 56) med Tummen på. Slänger upp en bild i bildtråden, allt är ju så sjukt gulligt :) Köpte även en sån där fylla-i-bok: Tummen och jag - mitt första album. Supersöt och allt detta för endast 60 kr, bra avslut på en lång arbetsvecka måste jag säga :)

Va kul med en jönköpingbo :) Den ligger på solåsen bredvid company, tror det är någon slags "underbutik" för det stod company på kvittot. Det mesta var skräp (enligt mig) men en del fynd kunde man ju göra :) Kan verkligen rekommendera den där Tummen fylla-i-boken. Så himla mysig och lagom mkt att fylla i känns det som. 20 kr liksom...kalasbra ju :) Vilken vecka är d

ok, då vet jag precis! :) 20 kr är ju ingenting, får nog ta mig en titt i veckan. Jag gick in i vecka 15 idag. Vilken vecka är du i?

Maria, jag har inte heller gått upp något men har kämpat med extremt illamående som visserligen lugnat sig en hel del nu, men ändå kommer då och då. V 15 nu, och fortfarande -1,5 kg sen innan jag blev gravid. Är då ganska liten från början.

Nu blir jag lite förvirrad igen. Vi var på Kub i tisdag och på inskrivning i onsdags. När vi var på hälsosamtalet räknade BM fram att vi hade BF 2013-01-10. På Kub sa dem 2013-01-18 vilket stämmer bättre överrens med vad jag tror då jag har skaplig koll på när jag hade ägglossning, sex och sånt. På Kub sa de att vi skulle säga detta till BM så vi inte fick en förtidig RUL tid, då det var svårare att se då. När vi sen träffade BM på inskrivningen som för övrigt tog en kvart, så säger hon "jag räknade ut Er till BF 2013-01-17". Jag kommenterade "Nej, vi fick BF 2013-01-10av dig, på Kub igår sa de 2013-01-18". BM grymtade tillbaka att "ja, det är i alla fall min uträkning vi går på fram till RUL."

Så nu känner jag mig lite förrvirrad. Oltraljudsbarnmorskan ville inte att vi skulle komma för tidigt, jag har för mig att hon sa vecka 20. Den tiden som vi fick inbokade 20/8, då jag är i vecka 18.

Vad ska jag göra? Ska jag ringa direkt till ultraljudsavdelningen eller ska jag försöka prata med BM igen? Eller ska jag bara gilla läget? Vad hade Ni gjort?

Det är så konstigt nu är ju visserligen boken äldre Ett barn blir till. Men läser man den så står det att även fostrena växer individuellt och därför bara ett mått på ett ungefär hur långt gången man är. Det tycker ju jag låter vettigt att det är lätt att ta fel när det handlar om några millimeter för att se i vilken vecka någon är i. Min bm flyttade bak mig en vecka men jag har svårt att tro på det men vi får väl se vid vårat RUL

Har även fått superont i ena skinkan :-P Där ischiasnerven är. Fyyfan alltså ibland är de inte nådigt!

Urk vad dåligt jag mår mår illa och har halsbränna och magen spänner som bara den vet inte vart jag skall ta vägen vill verkligen krypa ur min egna kropp just nu. Fler som tycker det känns som om att skinnet är förlitet över magen? Känns som jag ätit på tok förmycket fast jag vet att det är allt annat som växer. Sova är bara att glömma just nu men hittar ingen skön ställning varken liggandes eller sittandes. Och jag som såg fram emot att slippa min PMS just nu hade jag gärna bytt ;) fast detta är mycket mera spännande och roligt. Hoppas ni andra mår bra och sover gott kram på er