• Nyfiken gul

    Hur många av er lever med erat andrahandsval?

    Sen får man ju också tänka på att inte misstolka pirr och förälskelse som att DET specifikt är kärlek. 

    Pirret, åtrån, passionen är det man känner för varandra den första tiden i ett nytt förhållande, det är då man knullar som kaniner och inte kan få nog av varandra .  Sen förvandlas det där pirret till genuin kärlek , själva kittet som gör att man inte vill vara utan varandra . Kittet som gör att man känner ett framtidshopp och kärleken som djupnar och gör att man vill bilda familj o gifta sig. 

    För en del kan pirret utebli men kan redan från början känna den djupare kärleken. 

    Kom ihåg Prins Daniel och Prinsessan Victoria vad dom sa om första gången dom träffades. Det blev inget klick, det blev inget pirr , istället fördjupades vänskapen ganska fort och det blev en innerlig kärlek  istället.  Idag däremot sådär en 8-10 år senare så ser man förälskelse och pirret mellan dom. Men det fanns inte där från början enligt dom själva. 

    Så att man känner pirr i magen och andlös åtrå för en person är ingen garanti heller för att det sen utvecklas och blir kärlek ,  åtrån och passionen säger ingenting om hurvida killen är ett bra äkta-man-material. 

    Så den som trånar efter sitt förstahandsval kanske faktiskt måste tänka om och tänka rätt.  Galen passion  betyder inte automatiskt äkta kärlek. 

    Behöver nån fundera på valet av förstahandsval så är det ju bara att titta under kategorin relationer här på forumet och se hur många olyckliga tjejer det lever i förhållanden med killar som dom trodde var deras förstahandsval men när förälskelsen lagt sig fanns ingenting kvar mer än ett luftslott som nu hänger sladdrigt som en våt trasa.... 

     
     


    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Lindsey Egot NO1 skrev 2013-06-18 17:24:49 följande:
    Nyfiken gul

    Det där pirret kan komma tillbaka många gånger under ett långt förhållande och kaningökandet kan också återkomma. Och fy fan va gott det är att om och om igen få känna pirret, kittet och den där härliga känslan i ett långt förhållande.
    självklart - likaväl som att pirret plötsligt kan komma hux flux från att aldrig nånsin ha funnits där... 

    jag säger bara att pirr i magen inte automatiskt betyder äkta kärlek.   Det ska man hålla åtskilt.

     
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Lindsey Egot NO1 skrev 2013-06-18 20:36:30 följande:
    Precis. Men det är ändå tragiskt om det finns människor som lever med ett andrahandsval och skulle förstahandsvalet dyka upp så dumpar de andrahandsvalet omgående och skiter i dennes känslor än att vara singel tills förstahandsvalet kommer. Jag tror dessa människorna är rädda för att vara ensamma. Därför lever de i en lögn för att få lite sällskap.
    ja det är tragiskt, men ännu mer tragiskt och det är ganska tydligt i den här tråden att många väntar på en drömkille som verkligen inte är någon att hänga i julgranen. 

    Man anser att förstahandsvalet är den man ska ha - oavsett- punkt liksom.

    Men som jag försökt påvisa så betyder inte pirret i magen att han är en bra kille eller att det ens är möjligt att det blir han och hon.  

    Skrämmande många blundar helt enkelt för verkligheten och försöker förtvivlat att få Harlequinromanen att vara en sanning istället för vad det egentligen är - en saga.  
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (Rådvill) skrev 2013-06-20 11:47:53 följande:
    Intressant att läsa inläggen eftersom jag undrar över just samma sak.
    Så... vad ska man göra då?

    Jag hattade fram och tillbaka i flera år med den enda mannen i mitt liv som någonsin lyckats väcka passionen i mig, men det var bara svek, lögner, otrohet och skit från hans sida.

    Efter honom tycks jag ha förlorat förmågan att vara kär.
    Nu bor jag ihop med en annan, som älskar mig högt och rent och visar det på alla sätt. Han vill ha samma sak som jag - hus och barn och allt det där. Jag känner mig trygg och älskad med honom. Sexet är bra.

    Men det är ingen passion, ingen gnista.
    Jag ser inte upp till och beundrar honom så som jag gjorde med han som behandlade mig illa. Han var driftig och social, framgångsrik - den självklara mittpunkten i allt. Min nya är lite mer "nördig", stillsam och ingen machoman öht. Vi funkar bra ihop i vardagen, men jag undrar om det kommer räcka i längden.

    Så... ska jag lämna honom och döma mig själv till ett liv av ensamhet och barnlöshet för att jag inte kan bli kär längre? Eller gå vidare med honom och ge upp drömmen om att få känna mig kär igen?

    Blir fel hur man än gör, tycks det som.    
    som jag sa i ett tidigare inlägg så får man helt enkelt lära sig tänka om och tänka rätt.  Måste man se upp till någon pga ytliga egenskaper? Är det verkligen något att sträva efter?  

    och är någon som inte har dessa egenskaper automatiskt nån som man inte kan älska? Nej faktiskt inte.

    egenskaper som man värdesätter och verkligen vill ha , det har den här killen du lever med. Du får lära dig att uppskatta det på riktigt helt enkelt.  Lära dig att det är såna egenskaper man kan lära sig älska.

    Och som jag också påpekat så betyder inte pirr i magen och passion att det är äkta kärlek.

    Jag tycker inte du ska göra slut med den killen du har , men du behöver upptäcka honom på nytt. Se honom med nya ögon .  Vad har han som ditt ex INTE har?  

    Ditt ex är ditt ex och din sambo är din sambo. Två olika personer med olika egenskaper och dom ska man aldrig jämföra med varandra eftersom dom inte är samma personer.

    Gräv inte ner dig i en massa saker han INTE är -  se honom för DET han är.

    Eftersom du ändå valt honom och valt att starta ett gemensamt liv med honom så har han ju ändå något du tilltalas av. Du har faktiskt valt honom som ett förstahandsval, annars har du fortsatt vara singel....

     
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (dumt) skrev 2013-06-20 20:29:30 följande:
    Då får det att låta så lätt. Du borde spela in mentala CD-skivor med budskap till alla oss störda som inte tar oss vidare i livet!



    det är faktiskt inte svårare än så. Helt ärligt är kärleken varken krånglig eller svår. Det är Vi personer som ska krångla och analysera sönder allt istället för att bara hålla käft och njuta av det Vi får och har. Om Vi ständigt jämför oss med andra så blir Vi aldrig nöjda. Även drömprinsen Har sina baksidor och då är Vi där igen och längtar efter något som saknas. När ska ni börja leva? Livet är här och Nu.
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (***) skrev 2013-06-22 13:58:15 följande:
    Nej, att dom ÄR ett andrahandsval för mannen dom nu lever med!
    håller inte med alls - men du har dock en bakvänd poäng

    dvs att mannen har haft sitt förstahandsval och det ÄNDÅ inte höll...

    Något att tänka på....

     
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (Jordgubben) skrev 2013-06-22 11:58:01 följande:
    Förstahandsvalet är man oftast passionerat kär i.
    Fattar bara att det ALDRIG kan få hålla med förstahandsvalet.
    Jag menar inte att jag vill ha badguys men det verkar som att så fort en kille har lite självförtroende så tror han att han är en casanova och vill bete sig därefter.

    Sedan finns det känsliga, deppiga killar med noll självförtroende som verkligen gör allt för att få en tjej men med deras sorgsna attityd blir man inte det minsta attraherad av helt enkelt. 

    Visst kan det vara så att passionen brinner ut och sedan finns inget kvar. Men det behöver inte vara så. En kille som man är passionerat kär i kan oftast charma en också och då kan man ha roligt ihop när glöden lagt sig.

    En kille som man är måttligt kär i och där allt fungerar i vardagen kan ju bli rena vardagliga tristessen till slut.
    Därför undrar jag om det inte är bättre med förstahandsvalet ändå? Då har man kanske galet roligt ihop ett tag även om det kanske inte håller i all oändlighet ( det gör det ju oftast inte med den trygga killen heller).        
    så du tror på fullt allvar att vardagstristessen aldrig dyker upp med förstahandsvalet?

    vad tror du finns kvar när passionen lagt sig och allt inte längre är så rosenrött? Jo det är då vardagstristessen ändå infinner sig och man stannar kvar för att man fått en slags trygghetskärlek när pirret försvunnit...

    då har man likförbannat ett val, att fortsätta det förhållandet fast pirret är slut och kanske i bakhuvudet börja tråna efter något man numera saknar eller göra slut och hitta ett nytt förstahandsval.

    Så är livets gång helt enkelt.  Det är inte bara EN kille som är ens livs kärlek eftersom livet hela tiden förändras och utgår ifrån det liv du har just idag.

    Just NU vill du ha den där killen- men det betyder inte att du faktiskt vill fortsätta ha honom om 5 år.  Då kanske sagan är över och du sitter med ett barn på halsen och måste tänka om och leta någon ny stor kärlek.

    Livet förändras och så även vi som lever det. 
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (man) skrev 2013-06-22 21:20:36 följande:
    För många män är det inte förstahandsvalen man skaffat barn med. Då får ju andra kvinnor ta vid och ta lite kollektivt ansvar.
    ja precis, det också.

    min man är en av dom som verkligen inte skaffade barn med dom han älskade.  Han kände inte kärlek till dom som blev gravida men han stod sitt kast och försökte hålla ihop familjen och göra det bästa av situationen men tyvärr slutade det givetvis i bittra separationer och ännu bittrare vårdnadstvister.

     
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (dumt) skrev 2013-06-22 22:44:21 följande:
    ??
    ja han skaffade inte barn med sina förstahandsval helt enkelt. 
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
  • Nyfiken gul
    Anonym (dumt) skrev 2013-06-22 23:20:49 följande:
    Undra om inte det är rätt vanligt. Själv är jag ett exempel på det. Kanske man ska ha 2-3 män under en livscykel. Nu är jag färdig med barnapappan, kärleken tog slut liksom. Och vips så står han där. Förstahandsvalet. Jobbigt läge!
    hur många man "ska" ha är väl  högst inviduellt men jag har haft ett antal och det har gett mig ovärderlig insikt och visdom . Som sagt var så fick det mig att få perspektiv på mina ex och dom jag benhårt trott vara riktiga förstahandsval visade sig vara riktiga loosers. 

    jag var också som Ts en gång i tiden och trodde verkligen att tåget gått för mig men det fanns flera spår, flera tåg och många olika destinationer och många ställen att hoppa av på. 

    Det är väldigt enkelt att tro att tåget bara går från punkt A till B och ingenting finns däremellan. Men man kan inte ha mera fel.

    Jag har också upplevt himlastormande passioner, historier som fått böcker som Borta med Vinden att framstå som värsta godnattsagan , jag upplevt sagolik kärlek man bara läser om i böcker och ser på film - men alla har dom haft en sak gemensamt.  Ingen har varat för evigt.
    Jag sitter med flertalet ex och många av dom var förstahandsval  och det sket sig i alla fall. många var inte dom prinsar jag trodde och många var verkligen bara rent naivt önsketänkande. 

    Idag när jag närmar mig 40 vet jag bättre och har bättre koll.

    Det lönar sig att få lite självinsikt.  
    Alexander -98- Isaac -00- Victor -08-
Svar på tråden Hur många av er lever med erat andrahandsval?