• Goppa

    Svår preeklampsi & HELLP

    Vi förlorade nyss vår son i v 28+2 i magen 2013-12-30. Allt tyder på svår preeklampsi/HELLP men läkarna letar efter andra svar. Känns som de letar orsaker då jag var in till förlossningen 18/12 för att jag trodde jag hade preeklampsi, men de tyckte inte det. Jag har då stundtals känt mig "dödssjuk" och i annat fall sjuk i kroppen. Hos barnmorskan den 27/12 hade jag börjat få protein i urinen, men nästa tid jag fick var 8/1. Jag blev jättesjuk i samband med allt, njursvikt, vatten i lungorna och blodet kunde inte levra sig mm.
    Jag skulle vilja ha kontakt med andra som haft preeklampsi/HELLP med liknande komplikationer.
    Hjärta Zid Hjärta

  • Svar på tråden Svår preeklampsi & HELLP
  • Goppa
    MrsP79 skrev 2014-01-15 22:53:58 följande:
    Beklagar förlusten av er son, det måste kännas fruktansvärt för er just nu. Har inte varit riktigt i din situation, men vill ändå skriva lite till dig. Blir bara så arg när jag hör att sjukvården inte tar en gravid kvinna på allvar!!! Det ska fan inte behöva hända! Jag fick lätt preeklampsi med första barnet, blev igångsatt på utsatt dag. Inget jättedramatiskt, allt gick bra, men jag kände inte att min bm tog mig riktigt på allvar. Med andra barnet var jag såklart orolig, men "det händer nästan aldrig en gång till". Men jo, det gjorde det. Allvarligare den här gången, igångsatt två veckor före utsatt datum. Tyckte inte heller den här gången att bm på mvc tog det på allvar. Fick HELLP några timmar efter förlossningen med påverkan på levern. Låg hela dagen i ett mörkt rum eftersom man ju riskerar att hamna i koma (sa dom). Bm på BB rådde oss att inte skaffa fler barn. Några år senare ville vi ändå, blev gravid och var väldigt oroliga. Fick prata med en otrevlig läkare (eftersom jag hade daglig huvudvärk) som bara sa: "lite får man tåla när man är gravid". Tyvärr förlorade vi barnet i magen i v22, av oklara orsaker. Fjärde graviditeten började jag med trombyl i v 9 och en blodtrycksmanchett för att kolla blodtrycket hemma. Fick lätt preeklampsi i slutet och fick nästan tvinga in oss på förlossningen för att bli igångsatt, vi ville ju inte att det skulle gå illa den här gången också. Som sagt, jag blev inte lika sjuk som du, men kan tänka mig in lite i din/er situation. Om/när du blir gravid igen, se till att få träffa en bra läkare, det är ditt och ert ev framtida barn det handlar om. Det kommer att kännas lättare längre fram, jag lovar!!!! Kram
    Konstigt att det ska vara så ovanligt, men ändå är vi så många som haft det och får det.
    Igår var jag på KK för att ta ut mina staples och fick då träffa en överläkare som inte var insatt i min situation.
    Medan han läste min journal så sa han att det tyder på preeklampsi och hellp. Han tyckte också att jag såg bra ut, med tanke på mitt kritiska tillstånd som var.
    Han sa även att jag hade förhöjt blodtryck den 18/1, men att den gick ner när de tittade efter jag lagt mig ner.
    Min BM läste den journalen 27/1 och det blev samma sak hos henne, förhöjt blodtryck när jag satt och +1 i protein. Borde inte hon reagerat? Hon skulle först ge mig en ny tid den 30/12, samma dag jag förlorade mitt barn, men gav mig sedan en tid 8/1. Det är ju nästan 2 veckor senare.

    Om jag ska ha barn igen, så kommer jag att vara "jobbig". Nu vet jag hur det inte ska kännas, när något känns fel.


  • Goppa
    MinEmPsi skrev 2014-01-16 11:55:01 följande:
    Jag förlorade min först födda dotter i hellp. Allting gick så fort och det upptäcktes inte fören det var försent. Hon dog min mage v31+4.
    Jag har också tänkt tillbaka på förloppet, eller i alla fall försökt. Och det gick verkligen fort.
    12.30 började jag få lite ont bak i ryggen och lite i magen, som mensvärk. 12.43 har jag skickat ett sms till min syster att jag tror jag ska föda barn.
    Efter det så ökade smärtan från mensvärkliknande till helvetetsont.
    Det går inte ännu förstå vad man varit med om egentligen...
  • Goppa
    MrsP79 skrev 2014-01-16 18:48:44 följande:

    Jo, din bm borde ha reagerat tycker jag, och ja, du SKA var jobbig nästa gång! Jag kände mig lite besvärlig nu sista gången, men min man och mina föräldrar tryckte på när vi såg att blodtrycket gick upp och jag hade +1 på stickan (fick sådana med hem också av bm). Tyvärr går det ju väldigt fort för vissa, som i ditt fall och MinEmPsi här ovan. Men det är ju därför man går och kollar blodtrycket med jämna mellanrum. Jag hade egentligen inga andra symptom, lite huvudvärk sista dagarna innan förlossningen med de två första. Det var annars de enda de tjatade om; har du huvudvärk, flimmer för ögonen, ont uppe i magen? Hoppas att jag inte rör upp några känslor med den här frågan; fick er son något namn?
    Det borde de göra, skicka med stickor hem, så fort det blir + så man kan kolla själv hemma.
    18/1 sa jag att jag hade ont i maggropen, precis mellan revbenen, men de sa åt mig att känns det inte som ett band som dras åt är det ingen fara. Jag behövde bara äta Novalucol.
    Jag hade lite huvudvärk till och från, men inget som direkt bekymrade mig. Jag hade däremot känns mig sjuk, tom "dödssjuk" i 2-3 veckor. Det går inte att förklara, men något kändes fel.

    Han heter Zid, våran pojke. Det var det namn vi valt om vi fick en pojke, och då fick han heta det.
  • Goppa
    MrsP79 skrev 2014-01-17 22:40:43 följande:

    Vilket fint namn! Misstänkte att det var Zid, som det står i trådstarten. Alla symptomen du beskriver är ju symptom på just preeklampsi, huvudvärk, ont i magen, känsla av att vara sjuk. Men det kan ju också vara "vanlig" huvudvärk och lite magkatarr. Problemet är att man vet ju inte. När jag fick HELLP fick jag jätteont i övre delen av magen. Trodde jag var hungrig eller hade lite magkatarr, men en kvart senare låg jag och skrek av smärta. Fick morfin och inlagd på förlossningen igen eftersom de hade mer personal där. Vid min senaste förlossning hade jag också ont, och sa det flera gången till bm. Inte förrän det blev byte uppmärksammade dom det. Den här gången var det nog bara magkatarr eftersom det hjälpte med novalucol. Jag har läst så mycket om preeklampsi och HELLP så det kändes som om jag visste mer än bm. Hur känner ni inför att försöka igen, om jag får lov att fråga? (Skriver från iPad, så det blir inga styckeindelningar, sorry.)
    Ja, jag tycker det är ett fint namn Hjärta

    Jag vet inte om vi ska försöka igen. Vissa dagar så tänker man att ja och vissa nej, aldrig mer.
    Men jag tror att om vi ska försöka igen, så måste vi nog försöka ganska så fort vi får och kan, annars är jag rädd att jag inte törs.
    Men det känns också som man kommer oroa sig så mycket mer också. Och kanske tom ha svårt att känna glädje, eftersom man nu är så smärtsamt medveten om hur fort glädje kan bli sorg.
    Nu planerar vi begravningen och jag är rädd att tiden efter den kommer att bli än värre, för då är det så definitivt att han aldrig kommer hem...
Svar på tråden Svår preeklampsi & HELLP