Har svårt för biomamman. Allt hon har gjort mot sina barn (eller inte har gjort?) hur hon behandlade min sambo när de var tillsammans. Hon har en rent av äcklig personlighet, egoistisk , manipulativ, egenkär, psykopat, mytoman.
Vad skulle jag vara svartsjuk på menar du? Att hon tar på sitt barn trasiga och små kläder. Hittar på lögner om oss för barnet?
Du får nog förklara min "svartsjukhet" för nu hänger jag inte med alls :)
Utbildad inom psykologi och medicin, helt riktigt. Det behöver man dock inte vara för att kunna dra uppenbara slutsatser när det kommer till vissa personer.
När en man behöver ta antideppresiv medicin för att stå ut med en person tills barnen blivit över 3år, för att slippa gå igenom ett helvete med vårdnadstvister (männen blir ju tagna i rumpan när det kommer till vårdnadstvister) . Är det inte ganska märkligt.
När barnen kommer hem och berättar att mamma säger att pappa slog henne och att han tar eller har tagit droger. Är inte detta ett märkligt beteende.
Speciellt när det är mamman som har alkoholproblem och levt tidvis med hjälp av antabus.
När biomamman och hennes nya hotar med att spränga ens hus?
En sådan här människa är inget att vara svartsjuk på någonstans.
Och det beskriver jag var? Vad var det för en fråga, du är väl läskunnig?
Precis som jag skriver, ska försöka förenkla det för dig. Utbildad i psykologi och medicin. Inga konstigheter.
Du verkar ha problem med ditt ex nya, helt klart. Läste flera trådar från dig. Och jag lägger ingen mer tid för att svara på meningslösa påhopp från dig.
Frågan var vad vi bonusmammor tycker om biomamman. Och jag svarade.
Känns det bättre för din självkänsla att spy galla över andra bonusmammor, varsegod :)
Du kanske inte vet det, men att helt plötsligt få en "extra unge" med i ett förhållande är ganska påfrestande stundtals. Och jag kan i min vildaste fantasi inte förstå mig på varför alla biomammor envisas med att bråka med oss. Herregud, kan man inte vara glad över att det är en till vuxen person som bryr sig om ens barn, och försöka göra det bästa av situationen istället för att bråka, så känner jag.
Skulle (mot alla odds) jag och min man skiljas, skulle jag vara evigt tacksam om mannen då träffade en person som ville mina barns bästa! Älska barnen som om de vore deras egna. Utan bråk.
Ni vet, de är bara biomamman (och barnet) som förlorar på onödiga bråk.