är det OKEJ att sterilisera sig vid 25?

Jag gjorde det när jag var 25 år. Jag hade funderat på det i tio år och varit helsäker på beslutet i åtta av dom. Jag har aldrig velat ha barn.
För mig gick det väldigt lätt. Jag hade en kontakt på gyn och jag hade nämnt det till henne ett pr innan när jag var tvungen att byta bort mina p-piller (för att min pappa fått blodproppar). Jag var för ung då men det fanns i registret sen när jag väl fyllt 25 år. Då var det inga problem. Jag träffade gynekologen en gång. Hon skickade remissen. Väntade från slutet av februari och blev opererad i början av maj, trots att jag hade valt ett särskilt sjukhus. Träffade gynekologen som skulle operera och narkosläkare och så någon vecka innan. Sen var det gjort
Inte ångrat mig ännu och fyller 29 i år.

Jag vet att jag redan som femåring nämnde att jag inte skulle ha en bebis när jag blev stor (alla mina kompisar ville ha en). Jag har bara blivit säkrare på det ju äldre jag blir.
Jag har världens bästa jobb (jobbar med 1-2åringat i förskolan). Men när jag får säga hej då till barnen på eftermiddagen så är det det skönaste som finns

Jag har alltid sagt att jag gärna träffar någon som har barn (som ung var det rent egoistiskt - jag gillar trots allt barn ). Som äldre tonåring så sa jag att han för gärna ha barn så att han är klar med den saken. Jag har haft förhållanden där han haft barn (små - deltid eller heltid). Jag har haft ett förhållande som inte funkade för att han ville ha barn - jag ville absolut inte! Nu är jag sambo med en man som har vuxna barn och som definitivt är klar med barnskaffande