Hatar att vara gravid

Ja, det kan vara hemskt att vara gravid! Jag hade en relativt ok första graviditet (jag hade "bara" foglossning och yrsel/svimningar), men den här gången har det mest varit pissigt. Den här graviditeten har jag däremot tillåtit mig själv vara ynklig och då mår jag så otroligt mycket bättre. Jag tar emot all hjälp jag kan få, har gått ner rejält i arbetstid (sjukskriven övrig tid), lyfter inte ett finger mer än nödvändigt. I mitt fall har det verkligen hjälpt att acceptera läget och tillåta mig själv vara i behov av andras hjälp, både praktiskt och psykiskt.

Jag hoppas verkligen att det vänder för dig, TS!

Kanske kan detta inge visst hopp hos er andra!? Jag har just gått in i vecka 30 och ta mig tusan - jag tror att det har vänt! Visst, foglossningen är kvar, jag mår illa av mjölk, jag orkar bara nätt o jämt upp för trapporna till min lägenhet och benen har börjat svullna och lite andra grejer. Men det är på en ok nivå. Det värsta verkar över. Snälla ni, håll tummarna för att det håller den sista tiden! Jag ska hålla alla tummar jag har för att det ska vända för er också! Kram på er!

@ Som en sol: känner igen det där med barnens reaktioner. Jag kan bli så rörd av hur min nyss fyllda treåring hanterar det här.

"Så, så lilla mamma. Det blir snart bra." *klappar mig på kinden*