Hatar att vara gravid
Hoho, ja jag hör samma krassa humor här som jag själv kör med för att orka genom graviditeten. Själv har jag hyperemesis för andra gången, något bättre denna gång pga en mängd mediciner, men det är fruktansvärt odrägligt ändå. Första gången spydde jag dygnet runt hela graviditeten. TS, vad du inte har prövat som jag upplever gett bäst resultat när det var som sämst är ondensatron zofran kombinerat med lergigan comp och omeprazol ratiopharm. Jag är nu i vecka 30 och spyr fortfarande minst en gång per morgon och är illamående mest hela tiden. Jag är oerhört sliten efter lång tid med låg aktivitet (sängliggande tom vecka 16 denna gång) och helt fantastiskt trött. Jobba kan jag inte göra. Förutom detta har jag enligt EKG en vilopuls på 110 och när jag tex kommer ur duschen ligger den på 140-150. Senast idag fick jag rådet av en BM att åka till akuten men jag är rätt övertygad om att de inte kommer kunna hjälpa mig ändå, det är helt enkelt så att kroppen inte orkar med hyperemesisen. Jag har nog mest bara tur om jag inte kollapsar innan BF. Umgås med andra kan jag ju liksom bara glömma. Jag måste prioritera allt jag gör för att alls orka med nånting. Maken gör allt hemma och jag ingenting. Och vår 5-åriga dotter...ja, hon pratar om "när mamma slutar vara illamående...", för just nu har hon ingen fungerande mamma. Så, det är verkligen lätt att vara tacksam just nu. Jag tycker förbanne mig att jag har rätt att tycka synd om mig själv.