Du ska inte ha analsex med din man om du inte önskar det.
Men du skal även förklara din man varför du inte vill ha analsex med honom, men villigt har analsex med en tillfällig älskare.
Vänd på steken. Hur hade du haft det om du önskade något sexuellt från din man, som han inte ville ge dig, men gärna gav vilken som helst annan kvinna?
Vad är det för trams? Om TS var en man hade du säkert moralpredikat och bett honom ta ansvar.
TS skriver att hon flera gånger har haft analsex med älskaren. Hon skriver ingenstans att hon blev tvungen till det. Det handler tydligen inte om att de har försökt ha analsex och slutat för att hon mådde dåligt eller inte ville. Nej, det skedde upprepade gånger och frivilligt. Frivilliga val med tillhörande ansvar.
Om man kan ha analsex med en älskare upprepade gånger, varför kan man då inte ha analsex med sin man? Det är ju den frågan mannen ställer. Vad är svaret? Att kvinnan är ett offer?
Jo,jag kan tycka synd om TS och den situation hon är i. Men det är en situation som hon har satt sig själv i och ansvaret är hennes. Man löser inga problem genom att lägga ansvaret på mannen.
TS är inte offer i denna situationen. Det är hennes man och hennes barn.
Sluta med alla bortförklaringar och låt TS ta ansvar. Om hon inte vill ha analsex med hennes man, ska hon naturligtvis inte göra det. Men hon ska ta ansvar för hennes handlingar och val och förklara mannen varför hon inte vill ha analsex med honom, när hon upprepade gånger både ville og utförde analsex med älskaren.
På ett äkta dilemma finns per definition ingen lösning. Du har nog ett sådant nu.
Men jag undrar en sak. Du hade analsex med den man du var otrogen med fast du egentligen inte tycker om det. TVÅ gånger. Varför två gånger? En gång i nåt sorts kåtrus kan man förstå. Men en gång till? Du gillar det ju inte! Klart att din man känner sig väldigt bortvald som tydligen vill ha analsex med dig, men som nekats det i alla år. Han har nog väldigt svårt att först acceptera din otrohet och sen dessutom att du haft analsex. Han tror nog inte riktigt på dig när du säger att du inte vill. Han tror nog att det är en fråga om tillräcklig kåthet, vilket förmodligen stämmer eftersom du gick med på det med den andre. Din man kanske sätter likhetstecken mellan kåthet och kärlek?
Sen undrar jag om det var nödvändigt att berätta detaljerna. Hade det inte räckt med att bekänna själva otroheten och sexet? Du sårade ju din man onödigt mycket nu och satte samtidigt dig själv i ett dilemma.
Observera att detta inlägg inte ska läsas som försvar av att TS man kräver nåt TS inte vill ställa upp på. Sånt är aldrig ok. Det är bara en reflektion och ett försök till amatöranalys.
Föklaring är ju det som ligger bakom hans ultimatum. Förklaring och dialog är aldrig något dåligt. Det finns säkert många vettiga föklaringar på varför man vill något med en person men inte med någon annan. Det fanns saker, sexuelt, som jag gjorde med mit ex som jag aldrig ville göra med min fru. Men det finns förklaringar på varför.
En bra förklaring kan rädda äktenskapet (om det nu finns en bra förklaringpå varför hin ill med älskaren men inte med mannen). Finns det ingen förklaring, eller om man försöker göra den otrogna kvinnan till offer, så finns det inget mycket hopp för förhållandet.
Det hela handlar om ta ansvar.
På ett äkta dilemma finns per definition ingen lösning. Du har nog ett sådant nu.
Men jag undrar en sak. Du hade analsex med den man du var otrogen med fast du egentligen inte tycker om det. TVÅ gånger. Varför två gånger? En gång i nåt sorts kåtrus kan man förstå. Men en gång till? Du gillar det ju inte! Klart att din man känner sig väldigt bortvald som tydligen vill ha analsex med dig, men som nekats det i alla år. Han har nog väldigt svårt att först acceptera din otrohet och sen dessutom att du haft analsex. Han tror nog inte riktigt på dig när du säger att du inte vill. Han tror nog att det är en fråga om tillräcklig kåthet, vilket förmodligen stämmer eftersom du gick med på det med den andre. Din man kanske sätter likhetstecken mellan kåthet och kärlek?
Sen undrar jag om det var nödvändigt att berätta detaljerna. Hade det inte räckt med att bekänna själva otroheten och sexet? Du sårade ju din man onödigt mycket nu och satte samtidigt dig själv i ett dilemma.
Observera att detta inlägg inte ska läsas som försvar av att TS man kräver nåt TS inte vill ställa upp på. Sånt är aldrig ok. Det är bara en reflektion och ett försök till amatöranalys.
Föklaring är ju det som ligger bakom hans ultimatum. Förklaring och dialog är aldrig något dåligt. Det finns säkert många vettiga föklaringar på varför man vill något med en person men inte med någon annan. Det fanns saker, sexuelt, som jag gjorde med mit ex som jag aldrig ville göra med min fru. Men det finns förklaringar på varför.
En bra förklaring kan rädda äktenskapet (om det nu finns en bra förklaringpå varför hin ill med älskaren men inte med mannen). Finns det ingen förklaring, eller om man försöker göra den otrogna kvinnan till offer, så finns det inget mycket hopp för förhållandet.
Det hela handlar om ta ansvar.
Nej, nej,. Det gick helt galet :)
Mitt inlägg var svar på inlägg 14 där Anonym (NEJ) svarade på ditt inlägg :)
Mannens 'ultimatum' ligger självklart i att han vill förstå varför hon vägrar ha analsex med honom, men gärna lägger röv upp till alla andra. Jag hade tänkt det samma. Det hade kvinnor också gjort om deras män hade gjort det TS har gjort. Varför kan hon ge andra det som hon vägrar ge honom?
Och om det nu inte är så farligt med analsex (TS gjorde det systematisk med älskaren) så tänker han väl att hon också kan ha analsex med honom.
Om hon fortfarandre vägrar, är det inte analsexet som är problemet. Så är det något annat i förhållandet som är helt åt helvete. Det är ju det mannen försöker ta reda på genom ett ultimatum.
Tror inte att det finns någon här som på något sätt försvarar det som ts gjort. Vi behöver inte berätta hur idiotiskt det var, hon vet redan det.
Men gjort är gjort och nu gäller det att ta reda på hur man går vidare. Att ts man är ledsen och sviken ger honom inte rätten att dra in barnen och vända dem emot henne. Så gör man inte om man inte är helt efterbliven. Man får vara hur arg man vill på varandra men lämna barnen utanför. De behöver inte veta att tex pappa miste jobbet pga att han porrsurfade under arbetstid. Det räcker att säga pappa miste jobbet. Eller om mamma varit otrogen räcker det att säga att man inte kommer så bra överens just nu. Att berätta HELA sanningen har som enda syfte att få sig sympati och vända barnen emot henne. Ruttet och idiotiskt är vad det är. Det är skrämmande att flera här tycker att det är ok att blanda in barn, hur är man funtade då?
Ts, bara det faktum att han berättade för barnen hade gjort att jag valt att inte försöka rädda förhållandet. Att han sedan även kräver analsex som kompensation istället för tex terapi gör ju att man undrar ifall han även är störd på något sätt.
Självklart var det dumt av mannen att dra in barnet. Men det är ingen ursäkt för vad TS har gjort. TS får ta ansvar och förklara varför hon har analsex med vem som helst annan än sig man.
Vad tror du den första frågan TS får om de går till parterapi? Hon kommer att frågas om varför hon har analsex med andra, när hon samtidigt vägrar ge det till mannen.
Ska hon då svara med att mannen är en idiot när han involverar barnen?
Det funkar inte så. TS har ett förklaringsproblem gentimot sin man. Om hon inte kan ta ansvar och förklara, så kan hon inte rädda äktenskapet. Vill man gå vidare, så är det där framtiden börjar.
Man får tänka lite själv. Det är inte förbjudet. Varför ställer mannen ett sånt ultimatum?
det löjligaste av allt är att TS inte svarar på era tilltal och svar...
bluff tråd?
Frågan är om TS egentligen ville att folk skulle tycka synd om henne och förväntade att alla ville anse hennes man som skurken i dramat.
Et rejält självmål blev det, och nu ignoreras tråden :)