14, gravid vill behålla men alla är emot det
Du är fortfarande ett barn (på väg att bli vuxen, men fortfarande ett antal år tills du är där), som funderar på att behålla ett barn du med all sannolikhet skulle bli ensam om att uppfostra.
Som någon högre upp frågar - hur löser du boende? skolgång? ekonomi? avlastning när du vill göra något annat än att ta hand om barnet?
Du kommer att ha svårt att umgås med kompisar och jämnåriga. Visst kan de tycka det är gulligt med en baby, ett tag, men efter några veckor vill de umgås utan barnskrik, kräkningar och blöjbyten; kunna syssla med sina vanliga aktiviteter.
Du kommer att ha svårt att kunna gå ut för att göra saker på egen hand. Ett litet barn kräver ständig tillsyn. Först i 9-10 års åldern kan du räkna med att han/hon är så pass självständig att de kan klara sig ensamma under korta stunder, fram tills dess kommer du att behöva finnas nära och tillhands. Är du beredd att vara bunden på det sättet fram tills dess att du själv är 23-24 år gammal?
Du kommer att ha svårt att hinna med skola. Småbarn vaknar om natten, gråter, vill ha mat. Det är inte ovanligt att småbarnsföräldrar sover i snitt 3-5 timmar per natt de första åren. Som ensamstående har du dessutom ingen partner som kan hjälpa dig att dela den bördan.
Mor- och farföräldrar i all ära, men de är sällan intresserade av att ta på sig ytterligare ett försörjningsansvar, framförallt inte när deras eget barn fortfarande är beroende av dem.
Det är sällan abort är en solklar lösning på en situation och jag är normalt sett ingen ivrig förespråkare av det. Men fall som dessa är en av de få gångerna där jag helhjärtat säger att det faktiskt är rätt och uppmuntrar till det. Ett barn ska inte behöva ta ansvaret att bli förälder till ett annat barn.