Inlägg från: Anonym (Lite samma) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Lite samma)

    Abort vid 42? Vill ha råd!

    Känner igen mig i din sits TS; Är 42 år, har träffat en ny man sen bara 1,5 månad tillbaka och nu är jag gravid?! Hur sjutton kunde det hända? Jag fyller dessutom 43 i år så enligt statistiken borde risken varit 1-2 % för en graviditet och vi hade avbrutet samlag. Iofs rätt nära ÄL men ändå? Trodde min ålder var skydd nog, men icke.

    Testade positivt igår, tillsammans med mannen tack o lov som är helt underbar, är så himla glad att det är just med honom jag går igenom detta. Men, vi vill inte ha fler barn. Jag har en son redan och har har två tjejer. Han är rädd att han inte kommer att kunna klara av att bli pappa igen, jag är rädd att en abort kommer att döda mig psykiskt. Hoppas precis som du på att naturen sköter om det där men men... Någonstans känns det ju att när sånt här sker, som ter sig så omöjligt på nåt sätt när människor som verkligen VILL ha barn kämpar på utan lycka, så är det meningen att barnet ska komma till världen kan jag känna. Håller förresten med ovan, barn frågar ju inte sina föräldrar varför de blev till, de tar ju sin tillvaro som självklar

  • Anonym (Lite samma)
    Anonym (hjälp!) skrev 2014-07-22 18:51:21 följande:

    Lite samma: Jag börjar tro att den där "skrämselstatistiken" är överdriven. Har två bekanta som fått/ska få sina första barn vid 42 respektive 44. Och jag kommer ju att vara knappt 43 om det blir något mer barn. Efter tre veckor med illamående men framförallt ångest har jag ännu inte fattat något beslut.

    Jag skäms, men jag hoppas på missfall för att slippa fatta beslutet. Läste i en annan tråd om en 42-åring som ångrat sin abort. Stark molvärk just nu, kan det vara ett tecken?

    Har du bestämt dig?


    Jo, det börjar onekligen verka som det, tror det är bra om ja, vem det nu är som informerar om sådan statistik, uppdaterar den. Vi håller oss unga och friska längre nuförtiden och det borde ju också påverka fertiliteten. Undantar ju inte en från eget ansvar men det går ju inte att bortse från att man tror att man är 99,9% safe. I synnerhet du, 6 dagar efter första mensdagen, jisses!

    Nej jag har inte bestämt mig, eller jo, kanske. För mig känns det helt omöjligt att göra en abort, men lika omöjligt att göra min kille så illa som det ju faktiskt är att tvinga någon att bli pappa mot sin vilja. Så hur mycket ångest jag än har och gråter över ingreppet och det faktum att man tar bort ett foster så måste jag nog tyvärr göra abort. Hatar mig själv för att jag satt mig i den här sitsen (inte ensam förstås, men ändå) och kommer nog att försöka sätta in en spiral eller nåt sen. 

    Hoppas ju också på missfall, hemskt men då har jag inte aktivt släckt livet liksom... Hur går det med molvärken? Är nog inte så bra för mig att läsa, men du har inte länk till den där tråden med 42-åringen? 
Svar på tråden Abort vid 42? Vill ha råd!