Abort vid 42? Vill ha råd!

Hej där,

Jag är det där syskonet som alla tyckte att min mamma skulle ta bort. Min syster var knappt ett år när hon blev gravid med mig och vid det laget hade min pappa precis lämnat henne för någon annan. 

Min mamma vägrade göra abort på premissen att jag var "Nn's lillasyster", och hon tyckte så mycket om min syster så blotta tanken på att "ta bort" mig blev då galen. Det här är ju jag glad för idag må jag säga. Kan också tillägga att min syster (1,5 år äldre) är min bästa vän i världen och att vi har gjort allt ihop alltid. Bristen på en fadersrelation gjorde nog också att vi tillsammans växte oss starka.

Min mamma är för övrigt (om än i smyg) min stora idol i världen eftersom hon var så fast besluten och envis att klara det på egen hand. När jag frågar henne hur hon stod ut så svarar hon alltid att det inte handlade om att stå ut, hon tyckte att vi var så roliga så det var ingenting med det. 

Vill också tillägga att jag inte alls är emot abort och tycker att det är ett fantastiskt alternativ, det finns redan alldeles för många oönskade barn i den här världen. Jag önskar inte propagera att du ska göra det ena eller det andra egentligen och jag förstår också det komplexa i situationen. Ville mest bara berätta att det där med syskon absolut inte behöver vara något negativt.

Jag ser det nog mer som att du har möjlighet att ge din flicka något unikt, för personligen känner jag att det är en gåva med syskon. 

Lycka till!