En grupp för oss som är unga och väntar vårat första barn!
Jag är 22år och har bf 15Mars2015 så har precis plussat och är i v6(5+2)! Jag och min sambo har försökt skaffa barn i 7månader när vi gick in i 8månaden tog de lilla ägget sig äntligen! Nu väntar jag på att månaderna ska gå så man kan börja köpa hem lite saker till bebis :D
Hej 
Jag är 22 år och min Sambo 26 år och vi väntar vårt första barn i slutet av juni Är i vecka 9 (8+3) nu.
Idag har jag varit på ultraljud i v. 14 (13+5). Så härligt att se det lilla hjärtat slå och se armar och ben sprattla. Lillen visade också upp lite akrobatik i form av en kullerbytta. Häftigt :D skönt att se att lilla bebisen mår bra där inne. Känner mig inte speciellt gravid just nu, är väl i den där "spökperioden" nu ;)
Nästa ultraljud blir om 1 månad i v. 19. Veckorna går så fort medans dagarna och månaderna går extremt sakta :P BF 20 maj, hinner fylla 22 :)
Jag får tacka för mig. Drar mig nu tillbaks då jag fick konstaterat MA i måndags. ....
Lycka till allesammans
Hej alla unga mödrar! Jag räknas inte till den kategorin längre, men jag har en gång gjort :) Jag är nu snart 30 och väntar min fjärde. För 10 år sen var jag gravid med min första son! Då skulle jag precis fylla 20. Jag vet att det finns mycket fördomar där ute, och därför vill jag säga till er alla att "mamma" inte har någon ålder! Det har med personligheten att göra! Det finns 18 åringar som är betydligt mer mogna än en 35 åring! Så skit i alla fördomar, ni är bra oavsett vad samhället har för oskrivna regler och normer! Hade jag fått leva om mitt liv, så hade jag absolut blivit en ung mamma igen :) det bästa beslut jag har tagit! Stå upp för er, jag hejar på er! Kramar till alla unga mödrar där ute!
Hej alla unga mödrar! Jag räknas inte till den kategorin längre, men jag har en gång gjort :) Jag är nu snart 30 och väntar min fjärde. För 10 år sen var jag gravid med min första son! Då skulle jag precis fylla 20. Jag vet att det finns mycket fördomar där ute, och därför vill jag säga till er alla att "mamma" inte har någon ålder! Det har med personligheten att göra! Det finns 18 åringar som är betydligt mer mogna än en 35 åring! Så skit i alla fördomar, ni är bra oavsett vad samhället har för oskrivna regler och normer! Hade jag fått leva om mitt liv, så hade jag absolut blivit en ung mamma igen :) det bästa beslut jag har tagit! Stå upp för er, jag hejar på er! Kramar till alla unga mödrar där ute!
Jag får tacka för mig. Drar mig nu tillbaks då jag fick konstaterat MA i måndags. ....
Lycka till allesammans
Menade tänker på dig!! <3
Nu har även jag äntligen fått vara på UL! :D Det visade sig vara en atletisk liten pojke som både utövade karate och gjorde frivolter i magen medan vi tittade på! ;)
Var nästan lite orolig att det skulle vara tomt då jag går in i v20 imorgon, och på morgonen/dagen syns inget alls, och på kvällen ser det ut som att jag tryckt i mig lite för mycket pizza typ.. ;) Känner inga fosterrörelser heller ännu!
Hej! Får jag hoppa in här? 
Är 22 år gammal och väntar mitt första barn, en alldeles perfekt liten pojke som är beräknat 10 Januari 2015. Är inte längre tillsammans med pappan längre, dock är vi väldigt goda vänner så måste säga att det känns bra ändå
Jag vill också hoppa in här.
Jag plussade idag, och kan inte riktigt förstå att det verkligen är sant. Helt underbart.
Jag är 22 & min sambo 23. Första barnet. Ska bli så kul!! :)
Hej alla fina gravidisar Hoppas ni mår bra!
Jag känner att jag behöver "prata" med någon/några om en sak. Jag tänker så mycket på att: "tänk om det inte är något där i magen?!"
Att det kanske aldrig har varit det. Jag har ju självklart gjort grav test och har och har haft en del symtom, men en del har försvunnit (som typ illamåendet, vilket är skönt men samtidigt skrämmande 
). Hade (måttliga) blödningar några dagar i rad för någon vecka sedan, men ringde aldrig min BM. Jag borde kanske ha gjort det...Ska till henne nu på tisdag, men där jag bor gör man första UL i typ vecka 17-20 då det är RUL (vilket för mig innebär den 4 februari nästa år.).
Någon som har eller har haft liknande tankar?
Hej alla fina gravidisar Hoppas ni mår bra!
Jag känner att jag behöver "prata" med någon/några om en sak. Jag tänker så mycket på att: "tänk om det inte är något där i magen?!"
Att det kanske aldrig har varit det. Jag har ju självklart gjort grav test och har och har haft en del symtom, men en del har försvunnit (som typ illamåendet, vilket är skönt men samtidigt skrämmande ). Hade (måttliga) blödningar några dagar i rad för någon vecka sedan, men ringde aldrig min BM. Jag borde kanske ha gjort det...Ska till henne nu på tisdag, men där jag bor gör man första UL i typ vecka 17-20 då det är RUL (vilket för mig innebär den 4 februari nästa år.).
Någon som har eller har haft liknande tankar?
Mina symptom kom och gick från vecka 7-18 ungefär, runt vecka 11-13 så kände jag absolut inte av graviditeten över huvud taget (det man kallar för spökveckor antar jag) men sedan började jag minsann spy igen 
Första gången mina symptom försvann var jag i vecka 7, har haft två tidiga missfall innan så blev självklart fruktansvärt orolig så min fantastiska barnmorska ordnade ett ultraljud, är i vecka 34 nu Tror verkligen inte att det är någon fara, säger det som alla sa till mig och som kunde göra mig fruktansvärt irriterad: passa på att njut av att vara symptomfri
Mina symptom kom och gick från vecka 7-18 ungefär, runt vecka 11-13 så kände jag absolut inte av graviditeten över huvud taget (det man kallar för spökveckor antar jag) men sedan började jag minsann spy igen 
Första gången mina symptom försvann var jag i vecka 7, har haft två tidiga missfall innan så blev självklart fruktansvärt orolig så min fantastiska barnmorska ordnade ett ultraljud, är i vecka 34 nu Tror verkligen inte att det är någon fara, säger det som alla sa till mig och som kunde göra mig fruktansvärt irriterad: passa på att njut av att vara symptomfri
Mina symptom kom och gick från vecka 7-18 ungefär, runt vecka 11-13 så kände jag absolut inte av graviditeten över huvud taget (det man kallar för spökveckor antar jag) men sedan började jag minsann spy igen Första gången mina symptom försvann var jag i vecka 7, har haft två tidiga missfall innan så blev självklart fruktansvärt orolig så min fantastiska barnmorska ordnade ett ultraljud, är i vecka 34 nu Tror verkligen inte att det är någon fara, säger det som alla sa till mig och som kunde göra mig fruktansvärt irriterad: passa på att njut av att vara symptomfri Men blir bara mer och mer orolig över saker 
Det är svårt att komma ifrån oron men nu är jag lite extra orolig. Tur att jag ska till BM på tisdag i alla fall. Nu är det nära tills din bebis kommer ju, lycka till med allt