Amma offentligt men det finns en gräns!

Det finns väldigt mycket man inte gör i Sverige som man kanske borde, dock inte för att ta händelsen i ts som ett sådant exempel.

Men allvarligt... hur ofta ammas ens tvååringar offentligt och hur många är det egentligen som är så indiskreta? Inte många så varför ens säga att ytterst få individer förstör för den väldigt stora massan?

Så du tycker att det var helt OK att göra som ts beskrev?

Inte ofta men jag hade sällskap med en som bodde i samma område som jag gjorde, hon hade sin två-åring med började amma, inte speciellt diskret. Men visst de finns, inte vanligt.
De allra flesta ammar diskret och sköter det snyggt, men sedan finns det de som tycks tro att man kan flascha med tuttar hur som helst.
Men gränslösa personer hittar man överallt, så bland de som finns även en och en annan ammande kvinna.

Eh jo, näringen gör till även efter ett år. Eller du tillhör dem som kommer med argument som "efter halvåret är mjölken lika blaskig som vatten"? Informativ sida angående det: kellymom.com/ages/older-infant/ebf-benefits/

Har du funderat på varför du tycker att det "ser illa ut" då? När det egentligen(eller borde vara snarare) att jämföra med att ge ungen ett äpple. Det är mat liksom. Att dra upp exempel på att gränsen är nådd när barnet kan dra upp tröjan eller själv fråga om amning är egentligen ganska löjligt då alla barn kan sådant i olika åldrar. Dra upp tröjan kunde min unge liksom gjort som halvårsunge, jag känner ungar som gick vid 8 månader och ungar som kunde prata några ord vid typ samma ålder. Så tja, löjliga argument som sagt.

Jag vet att du finner det mesta stötande och obehagligt och är superkänslig för det mesta, men om nu barnet hade kunnat minnas amningen och om barnet nu skulle tyckt att det var ett obehagligt minne så vad beror det på? Troligen inte att de fått med sig ett avslappnat förhållande till kropp och vet att bröst= mat osv.
Jag känner flera som minns amningen och tro det eller ej, men ingen är traumatiserad av det eftersom de vet vad det handlar om - mat och de var småungar liksom.
Jag själv blev visserligen knappt ammad alls, men kan komma ihåg en massa annat som borde falla inom samma fack som:Jag minns hur besatt jag var av min mammas bröst ett tag och klämde, gosade och lekte med dem så fort jag kom åt. Är det ett obehagligt minne? Nej, jag var typ fem år. Och varför skulle det vara ett obehagligt minne egentligen? Jag är glad att jag har ett mer avslappnat förhållande till kroppar än att jag får skamkänslor av det minnet.

Angående sista stycket: Du använde amning som p-medel som argument för att svenska tvååringar inte behöver ammas, well det argumentet funkar inte eftersom hela grejen med den p-metoden är att barnet ska vara högst sex månader.

Men återigen.... hur många gör så? Ens med spädisar.

När sa jag det? Jag skrev att jag inte tyckte att ts exempel stämde in på det om att det finns en massa man inte gör i Sverige som man kanske borde.

Precis, det är inte vanligt alls så varför använda dessa exempel som argument mot offentlig amning av äldre barn/offentlig amning alls?
De flesta större barn som ammas ammas dessutom inte offentligt. Troligen till viss del pga "fördomar" eller vad man ska säga och att äldre barn ammas få gånger per dag, kanske bara på morgonen exempelvis.

Är det själva sugandet på bröstet som är otrevligt för dig, eller enbart tanken på att se din mor naken?

Var är Puss?

nej känns tämligen onödigt att göra det när barnet kan äta annan mat.

är för både offentlig amning och långtids  amning, men när dom är två år är det mera mys det är tal om, och då behöver man inte amma på restaurangen, särskilt inte så indiskret.