Jag känner mig så dum när mina vänner talar om sina barns pappor
Vem som har tagit störst ansvar för hem och barn har varierat under årens lopp. Främst har det väl berott på olika prioriteringar vi har haft.
När vi ville köpa hus så jobbade båda mycket och vi fick offra ensamtid och vuxentid tillsammans då vi i princip möttes i dörren. Sedan har vi också haft perioder där vi prioriterat familjetid framför konsumtion.
Och nu när barnen är större har vi plötsligt fått mycket mer tid både att bara var vi vuxna och även s.k. egentid. Jag tror att det helt enkelt handlar om olika perioder i livet dör man prioriterar olika.
Istället för något rättvisetänk mellan oss vuxna har vi också utgått från behov. Den som har haft mest behov av sovmorgon, egentid etc har fått det. Men utslaget över alla dessa år har det nog blivit rätt jämt i alla fall.