• Anonym (ifred)

    Är det fler som helst vill vara ifred?

    Hej!

    Jag är en hopplös person att känna. För det mesta vill jag bara vara ifred. Och när jag umgås vill jag bara umgås med de jag är VERKLIGT trygg med. Alla andra tar bara energi. Visst kan jag uppbåda energi att gå på en after work nångång men då måste jag ganska snabbt hem och pusta ut och återhämta mig sen.

    Jag kan heller inte planera saker i förväg. T.ex. har jag nu en ny bekantskap. Han är väldigt förtjust i mig och vi har barn i samma ålder. Vi har setts några gånger under ett års tid. För mig är det mest energitagande att umgås med honom eftersom han bor långt bort (buss en timme) och allt ska vara så förbannat planerat. Hans unge måste äta typ varannan timme så det ska göras matsäck bara man ska iväg en liten sväng. Finns inget som är enkelt med denna man.

    Förra veckan frågade han om jag ville ses denna vecka. Jag sa ja, för det kändes som att jag skulle palla det. Nu när denna vecka kom kände jag bara BIG no no! Mina närmare vänner som känner mig vet att jag inte kan planera saker så långt i förväg utan att man måste fråga mig samma morgon eftersom jag känner mig sjukt instängd annars. Att ha något planerat få mig att tappa lusten totalt.

    Jag var tvungen att säga till mannen att jag ändrat mig eftersom jag var sjukt olycklig över att behöva träffa honom. Det är inte första gången det händer, att jag vill "slita mig loss" när något är bestämt. Han är nu jättesur på mig.

    Man måste ha ett enormt tålmod om man ska vara min vän för man kan inte bestämma något med mig och jag kan vilja vara ifred två månader i sträck ibland. Bara jobba och småsnacka med grannarna på gården.

    Fler som är såhär jobbiga?

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2014-07-31 08:55
    Alltså jag sa inte till mannen att jag var sjukt olycklig över att behöva träffa honom. Jag sa bara att jag ändrat mig.

  • Svar på tråden Är det fler som helst vill vara ifred?
  • Anonym (ff)
    Anonym (Introvert) skrev 2014-07-31 19:55:46 följande:
    Min uppfattning är att vi introverta kan ha ett mindre antal människor som inte är "energitjuvar". Dessa personer lånar ingen energi av mig/oss men laddar oss inte heller. Där hamnar partner, barn (gemensamma eller samboende) och ett antal vänner i bästa fall.

    Eftersom många/de flesta andra kostar oss energi behöver vi ändå vara ensamma för att ladda upp oss emellanåt, men att bara umgås med dessa nära kostar egentligen inget. 
    Tack, för det där har jag ofta funderat över. Jag är definitivt introvert, MEN älskar att umgås med mina vänner. Att umgås med andra är däremot verkligen energitagande.
  • Anonym (ff)
    INTJ skrev 2014-07-31 21:00:14 följande:

    Vad får ni på Myer Briggs?


    INFP.
  • Överväldigad
    Anonym (ff) skrev 2014-07-31 20:58:00 följande:

    Tack, för det där har jag ofta funderat över. Jag är definitivt introvert, MEN älskar att umgås med mina vänner. Att umgås med andra är däremot verkligen energitagande.


    Ingen ska behöva vara ensam, men det är sunt att ha gränser och vara lite selektivt. : )
  • Anonym (Introvert)
    Anonym (ff) skrev 2014-07-31 20:58:00 följande:
    Tack, för det där har jag ofta funderat över. Jag är definitivt introvert, MEN älskar att umgås med mina vänner. Att umgås med andra är däremot verkligen energitagande.
    Tack själv! Jag har jobbat hårt med detta, att formulera hur jag fungerar och hur jag uppfattar det för att kunna förklara för andra varför jag är/beter mig som jag gör. Men det är som du säger;

    Vi är ett killgäng (nåja, karlar då) som seglar tillsammans en vecka varje sommar. Fem killar/karlar/gubbar, en vecka ihop på en 40-fots segelbåt. Inte mycket egentid där, då ;) Ändå älskar jag det! Tre av oss är mer eller mindre introverta, de andra är väldigt extroverta (typen som ringer till en kompis och ber dem komma över om de råkar vara ensamma en kväll, eftersom det är mer eller mindre otänkbart för dem)

    Vi har känt varandra i trettio år, accepterar och till och med gillar varandras olik-/egenheter och har dödskul ihop. Fast efter segelveckan vill jag gärna ha en hel del tid på egen hand, hahaha.

    Jag fyller femtio i år och att vara introvert var verkligen inte lätt när jag var yngre. Jag försökte göra våld på mig själv för att vara som andra, jag tackade ja till många saker och avbokade i sista stund, människor blev sårade för att de tog det personligt... Jag har i alla fall numera inte några som helst problem med att kallprata med extroverta en stund för att uppfylla sociala normer, jag har ett mellanchefsjobb med personal, jag håller utbildningar/möten/föreläsningar... Jag är inte blyg, men jag måste inte fylla varje sekund med ord för att umgås. Jag skiljer rätt hårt på jobbpersonligheten och den privata också. 

    Det tog tid för mig, jag var närmare fyrtio innan jag "kom ut" och började anstränga mig för att förklara för omgivningen att jag är en introvert och vad det innebär (för mig, men även för dem antar jag) Även om det samtalet inte är lätt så tycker jag det är sååå värt det, mitt liv har blivit mycket enklare sedan jag verkligen började försöka få folk att förstå varför jag är ett sådant miffo ;)
  • Yoruichi
    INTJ skrev 2014-07-31 21:00:14 följande:

    Vad får ni på Myer Briggs?


    INTJ.
  • Överväldigad
    INTJ skrev 2014-07-31 21:00:14 följande:

    Vad får ni på Myer Briggs?


    Det är väl ett personlighetstest? Har jag inte gjort än, men intressant! Samtidigt tycker jag att man inte ska ta såna tester på för stort allvar...
  • Överväldigad
    Anonym (Introvert) skrev 2014-07-31 21:17:56 följande:

    Tack själv! Jag har jobbat hårt med detta, att formulera hur jag fungerar och hur jag uppfattar det för att kunna förklara för andra varför jag är/beter mig som jag gör. Men det är som du säger;

    Vi är ett killgäng (nåja, karlar då) som seglar tillsammans en vecka varje sommar. Fem killar/karlar/gubbar, en vecka ihop på en 40-fots segelbåt. Inte mycket egentid där, då ;) Ändå älskar jag det! Tre av oss är mer eller mindre introverta, de andra är väldigt extroverta (typen som ringer till en kompis och ber dem komma över om de råkar vara ensamma en kväll, eftersom det är mer eller mindre otänkbart för dem)

    Vi har känt varandra i trettio år, accepterar och till och med gillar varandras olik-/egenheter och har dödskul ihop. Fast efter segelveckan vill jag gärna ha en hel del tid på egen hand, hahaha.

    Jag fyller femtio i år och att vara introvert var verkligen inte lätt när jag var yngre. Jag försökte göra våld på mig själv för att vara som andra, jag tackade ja till många saker och avbokade i sista stund, människor blev sårade för att de tog det personligt... Jag har i alla fall numera inte några som helst problem med att kallprata med extroverta en stund för att uppfylla sociala normer, jag har ett mellanchefsjobb med personal, jag håller utbildningar/möten/föreläsningar... Jag är inte blyg, men jag måste inte fylla varje sekund med ord för att umgås. Jag skiljer rätt hårt på jobbpersonligheten och den privata också. 

    Det tog tid för mig, jag var närmare fyrtio innan jag "kom ut" och började anstränga mig för att förklara för omgivningen att jag är en introvert och vad det innebär (för mig, men även för dem antar jag) Även om det samtalet inte är lätt så tycker jag det är sååå värt det, mitt liv har blivit mycket enklare sedan jag verkligen började försöka få folk att förstå varför jag är ett sådant miffo ;)


    Kul att du berättade! : )
  • INTJ
    Överväldigad skrev 2014-07-31 21:48:37 följande:
    Det är väl ett personlighetstest? Har jag inte gjort än, men intressant! Samtidigt tycker jag att man inte ska ta såna tester på för stort allvar...
    Ja det är lite kul, kul också att fler här fått intj, kände mig rätt ensam där annars. Tydligen bara nån procent av hela befolkningen. Men nej inte behöver man väl ta det, eller något annat test heller för den delen på för stort allvar.
  • Anonym (ifred)

    Det slog mig häromveckan att jag inte vet hur ensamhet känns. Jag har aldrig känt mig ensam...

    Jag vet att det inte är snällt att avboka med kort varsel och jag ska bli tydligare mot människor.

Svar på tråden Är det fler som helst vill vara ifred?