Kanske blev hon less på allt bråk? Det finns ju de som inte orkar bråka, vill ta den enkla vägen eller nåt. Och så finns ju de som vill lösa det som står i vägen, jag är bl.a. en sån som vill lösa det som finns i vägen. Och det verkar som att du också är det, därför förstår jag dig att du vill försöka prata med henne och lösa det här.
Kanske behöver hon själv lite andrum? Eller så gick det för fort för henne med? Bara lite tankar.
Ber om rå vad jag ska göra för att få henne att förstå att vi är värda en chans.. istöllet bara för att ge upp allt utan att försöka.d
hm...hon ger helt olika signaler verkar det som, inte konstigt att du känner dig osäker, skulle jag också känna!
Tänk inte på hur lång tid ni varit tillsammans, tiden spelar oftast inte så stor roll, det viktiga är vad som hänt under den tiden som man varit tillsammans, och ni har hunnit med mycket verkar det som.
Låter som att det tyvärr hänt något mellan lördagen och måndagen om hon skrev så på måndagen... Spelar kanske inte roll vad, men hon har väl ändrat sig efter Tomorrowland och det är väl det som hon egentligen borde prata om med dig.
Kanske är det så att ni har olika syn på olika saker, och det är viktigt att prata igenom dem, dels för att lära känna varandra och dels för att veta vad som är okej och inte okej i ert förhållande. Därför tycker jag det är bra att ni pratar om allt möjligt. Dock kan jag fortfarande inte förstå varför hon blir så arg när du vill ta upp det här med att ha tid bara ni två?
Hur vill du göra? Vad känns okej för dig? Vill du ha tydliga gränser för dig och din dotter, genom att strikt säga nej till tjejen i fråga om sex och intimitet? Eller känner du att du kan ge den biten utan att själv bli alltför påverkad?
Kom ihåg att du själv kan komma att såras om hon till slut bara "leker" med dig nu såhär den senaste tiden.
Oj, hoppas hon vet om vilket inflytande och hur omtyckt hon är av din dotter?? Låter som att din dotter verkligen gillar henne så som du beskriver det, och det tror jag verkligen är något som hon borde veta om, om hon inte redan vet det.
Ja, alla såna här mysiga stunder gör ju att man glömmer allt dåligt. Kanske vill båda ni det mest av allt, men något förhindrar henne från att sträva efter det? Kanske.
Så hon bor fortfarande kvar hos er? I så fall tycker jag att du ska vara dig själv, dvs du ska inte behöva fly nån annan plats så fort hon är i huset, men däremot kanske du ska vara lite sparande med allt mys. Kanske försöka bemöta henne som en vän, dvs att du är snäll och så, men inte mer än så? Då kanske hon fortfarande ser dina fina sidor.
Om hon inte ens längre tar hand om sin hund och bara går in och ut, så tycker jag att det är dags att be henne flytta ut, dvs släng ut henne.
Hon vet inte vad hon vill, vad hon känner och ändå lämnar hon över allt till dig, vilket betyder att hon äter kakan samtidigt som hon behåller den. Du är för tillgänglig och hon bor kvar av bekvämligheter - hon får sin hund matad och rastad, hon har nånstans att bo, hon får dessutom fysiska och känslomässiga behov till på köpet. Klart att hon tar det lugnt utan att försöka hitta ett eget ställe?
Har dock bestämt mig för någon dag sen att ta lite avstånd.. Sluta skriva med henne om hon inte skriver.. Inte springa efter henne som någon knähund..
Jag tror att ska jag lyckas med att någonsin få tillbaka henne måste jag visa att min självkänsla är starkare nu, Sysselsätta mig själv med saker. Börja träna igen kanske. vad som helst för att slippa tänka på henne..
DET börjar allvarligt talat bli kaos i mitt huvud av allt, Jag vill ha henne hemma men kan inte för det kommer säkerligen sabba mer än vad jag vill att det ska sabba..
Idag är dagen då jag tar nästa steg och det är att visa henne att även jag kan vara lycklig utan henne.. har lite polare där jag bor, Inte så jättemånga eftersom vi flyttade till hennes hemort.
Detta är min sista vecka på semestern och jag ska passa på att njuta så mycket jag kan om vädret bara kan bli bra igen!
Det räcker nu.. Jag är en människa inte gjord av sten. Kan hon inte respektera det.. så upp till henne.
För det är faktiskt så att det är mer hennes förlust.. Hon säger att hon aldrig kommer kunna träffa någon som är så bra som mig igen. Synd. inte mitt fel.