jag står inte ut med min son...

Om du ser på det från lite avstånd och analyserar hur du beter dig och hur din son beter är så hänger det ihop.

Så som jag upplevt och haft erfarenhet av: barn som inte känner en närhet och kärlek från sina föräldrar vill ha mer uppmärksamhet och blir mer skrikiga, skryter, mobbare, översittare osv. Det blir helt enkelt dem som gör mest för att få uppmärksamhet från sin omgivning.

Just för att dem är oroliga i själen och känner att dem inte riktigt räcker till. "Varför älskar inte mamma mig?" Allt det du känner och gör mot din son det känner han också. Bara det att han inte kan sätta ord eller förståelse på det. Så ju mer du tar avstånd, större kommer problemen bli.

Går du till psykolog för att ta itu med problemet? För du är roten till hans beteende. det är inte din son som medvetet är irriterande för att störa dig.

Du fick en förlossningsdepression när du födde sonen och fick ingen bra start med honom. Problemet kommer därav tror jag. Det verkar som ni aldrig vart riktigt nära eftersom du inte haft tålamod med honom även om du fick känslor så småningom för honom. Och råga på allt smittades den lilla av honom av RH viruset och blev jättesjuk. Det handlar inte om din son utan om dina egna känslor för honom. Du behöver verkligen prata med någon professionell typ nu, för du kommer aldrig få en bra och kärleksfull relation med din son annars. Genom ditt sätt att agera mot sonen så är du troligen på honom för minsta lilla. Det gör honom osäker. Genom att berätta här om att han smittade lillasyster tror jag gör att han känner att du anklagar honom. Även om du inte sagt ngt till honom. Barn känner sånt. Han är nog i stort behov av bekräftelse från dig. Du är ingen hemsk mamma. Men att tro att sonen har en diagnos är sorgligt då hela ditt inlägg genomsyrar varför du känner som du gör. Ta tag i det innan det är för sent och han kommer in i en känslig tonårstid. Ni behöver en psykolog, absolut, men för att du behöver komma underfund med varför du känner som du gör. Låter hårt men jag tror faktiskt problemet ligger hos dig. Inte hos din son. Ledsen om jag sårat dig