Sätta babysar på bordet?

Den du hade kunde man alltså fästa i bordet så att den satt fast förankrad alltså? Om inte: Hur tänkte du då?

Tycker faktiskt att det är ren idioti oh att föräldrarnas förmåga tat sörja för barnets väl och ve ska utredas. Förstår man inte att man inte kan sätta ett barn i en stol som inte är säkert förankrad på ett bord så behöver man nog en hel del stöd i sitt föräldraskap. 

När jag gick den så kallade föräldrautbildningen när jag väntade barn så fick man "lära sig" att man absolut inte får lämna ens en nyfödd bebis på skötbordet ens för att vända sig om och sträcka sig efter en blöja om detbetydde att man så att säga "släppte" barnet, men nu tycker du alltså att det är helt normalt att sätta en bebis i en icke förankrad stol ovanpå köksbordet medan du själv gluffsar i dig mat. 

Sen tycker du att jag är oförskämd när jag tar upp tvångssterilisering. Som jag tar för givet alla förstår var en överdrift, men faktum kvarstår, begriper man inte att man inte gör som den varnande mamman så är det något som fattas i huvudet.

"Snälla dela!!! 

Det är mycket vanligt att föräldrar sätter sina barn i bumbo stolarna på bordet eller bänkar bredvid sig. För man tänker att man "sitter" ändå i närheten så inget kan hända. 
Så tänkte vi också tills...

Jag sätter henne hos oss på köksbordet bredvid så hon får vara med när vi äter. Som vi brukar. 
Inget kan hända vi sitter ju bredvid och har koll. 
Vår lilltjej på 6 mån var glad och sprattlade med fötterna. Ena foten fick fäste i bordsskivan och när hon då kastar sig bakåt händer de värsta... Bumbostolen skjuts bakåt och jag hinner inte ta emot. Hon faller baklänges ner med huvudet först i golvet. Jag får panik... Min man får panik. Vi hörde och såg smällen och jag fattade direkt att de är allvarligt! 
När jag får henne i famnen medans min man ringer ambulans skriker hon hysteriskt. Jag sätter min hand mot hennes huvud och känner ett "hål" en inbuktning av skallbenet.
Då bryter jag samman.. Hon kommer dö.. Skallen har spruckit.. Vi skulle hålla henne vaken tills ambulans kom, varjegång hon somnade till trodde jag att hon aldrig mer skulle öppna ögonen igen... Ambulans påväg och fort in till sjukhus. Hon skrek konstant i 1-1/2h. Kontroller och röntgen visade två skallfrakturer... Som tur var hade vi ängla vakt. Hjärnan klarade sig. Troligtvis inga men för livet. Men Vår lilla fina tjej hade så ont. Ångesten trängde på. Att se sitt barn ha ont och inte kunna förklara eller göra nått är fruktansvärt. 
Så snälla dela vidare så alla föräldrar förstår att detta hände oss och de kan hända dem. En liten fot mot bordet kan sluta väldigt illa. 
Idag mår hon bra och är hemma. Men jag och min man gråter fortfarande när vi påminns om de. Vi förstod att livet kan vändas upp och ner på ett ögonblick !"

Det är ju ren idioti!

MAN KAN INTE LÄMNA BARNET I EN STOL SOM INTE ÄR FÖRANKRAD PÅ ETT BORD! 

Vägrar att tro på att det är vanligt att man gör så! Och sitter du och äter så har du inte koll, du har en kniv i ena näven och en gaffel i den andra, HUR ska du kunna ha koll på ditt barn då? Ska du fånge hem med ögonen eller?

Precis min tanke!

Har man en baby som är stor nog att sitta själv så kan man väl sätta babyn i en riktig barnstol som står på golvet? Hur kan man vara så dum att man kommer på idén att sätta en stol ovanpå bordet?

Var risken är? Skämtar du nu eller? Risken är att din unge ramlar ner i golvet och antingen slår ihjäl sig eller skadas allvarligt. 

Jag som trodde att mamman som delade inlägget var lite efterbliven och att hennes "varning" var onödig, men tydligen finns det fler som tror att de har koll när de utsätter sina barn för stora risker. 

Precis som föräldrarna vars unge åkte i golvet. De lämnade inte ungen där, ungen åkte i golvet ändå. 

Ni snubblar på ungen när den är på golvet så ni sätter hen ovanpå köksbordet istället. Snälla någon ring soc!

Läste också det där, och jag är helt säker på att dessa föräldrar "visste" (läs inbillade sig) att de hade koll. Säkert så sätter de ungen på bordet också, för att de inte kan låta bli att trampa på ungen när den är på golvet. 

Hen är faktiskt en hen också. 

Oavsett vad du tycker och tror så är hen ett vedertaget ord som passar bra in på ditt barn. Hen är en hen varesig du vill det eller ej, du kan inte påverka vad andra kallar ditt barn. :)

Nej, det är fel. Hen går alldeles utmärkt att använda även i de fall då någons kön inte har någon som helst relevans i det man samtalar om. Som i det här fallet. Visst skulle vi kunna kalla hen för "barn/barnet" också men jag använder hellre ordet hen. 

Särskilt lättkränkt måste man vara om man dessutom tar illa upp av att någon lallar barnet för hen.

Det är skrämmande hur naiv du är. Om det inte är så att du håller i stolen ordentligt då ditt barn sitter i den så finns det en risk, men du väljer att tro att det av någon anledning inte gäller er. Och jag som trodde tjejen som skrev varningen var lite kocko me det finns visst dom som är värre än så.