Anonym (....) skrev 2014-08-29 14:26:39 följande:
Just exakt vad är det du inte tycker fungerar? Jag menar, ni har varit ett par i 5 år nu, vad är det som gjort att du känner att du vill lämna honom?
Du säger att du fortfarande älskar honom och han känner säkerligen samma sak för dig! Om du bara sätter dig ner med honom och förklarar hur du känner så är jag säker på att er relation kan komma upp till en ny nivå alt bli bättre.Och jag tycker inte heller du borde ha någon hysteri över att bli gravid eller inte kommer kunna bli gravid. Att vara gravid och få barn med någon ska kännas rätt! Sätt dig ner i lugn och ro, prata igenom dina känslor,lätta på hjärtat säg vad du egentligen tycker och tänker. Skiter han i det, så har du väl ändå svaret i handen vad han tycker om vad du känner.
Lycka till!! :)
När vi träffades hade vi gemensamma intressen och mål. Vi hade en aktivitet vi sysslade med tillsammans och vi planerade att starta företag ihop. Något vi tyckte skulle vara bra sedan när vi skaffade barn eftersom båda kunde vara hemma "omlott" och få mycket tid till barnet. Han pratade mycket om hur viktig familjen var.
Nu har han slutat med aktiviteten och helt plötsligt kommer han hem och säger att han har börjat med en annan aktivitet som i framtiden kan göra att han kommer spendera halva året borta. Utan att ens diskutera det med mig. Jag tar upp barnfrågan och han förstår inte varför det är ett problem. Det finns ju skype. Att jag skulle bli låst här själv med hus och barn är inte heller ett problem. Han vill dessutom knappt ta något av föräldraledigheten.
Utöver det så har han ändrat stil en del...rakat av sig håret och håller på att spara ut långt skägg=(
Han har även börjat festa en hel del och har erkänt att han är för droger och rökte på en hel del innan vi träffades, och skulle kunna tänka sig att göra det nu med. När vi träffades sa han att han var emot sådant eftersom jag är det (jag är även emot snusning och rökning). Han har erkänt att han bara sa så för att han inte trodde att jag skulle vilja bli tillsammans med honom annars, vilket i och för sig stämmer.
Jag gör även göra precis allt hemma. Jag är i och för sig arbetslös för tillfället (ska snart börja studera) men han klarar inte ens av att slänga sina smutsiga kalsonger i tvätten. Alla hans saker ligger utspridda överallt. Har han fikat så står allt kvar på bordet..
Allt är på hans villkor precis hela tiden. Han släpper inte ens in mig i beslut som påverkar våra liv väldigt mycket..
Därför tvekar jag.. Men det har ju inget med våra känslor att göra, förutom att jag inte tycker att han är lika attraktiv längre...