Vet inte hur jag ska göra

Just exakt vad är det du inte tycker fungerar? Jag menar, ni har varit ett par i 5 år nu, vad är det som gjort att du känner att du vill lämna honom? 

Du säger att du fortfarande älskar honom och han känner säkerligen samma sak för dig! Om du bara sätter dig ner med honom och förklarar hur du känner så är jag säker på att er relation kan komma upp till en ny nivå alt bli bättre.Och jag tycker inte heller du borde ha någon hysteri över att bli gravid eller inte kommer kunna bli gravid. Att vara gravid och få barn med någon ska kännas rätt! Sätt dig ner i lugn och ro, prata igenom dina känslor,lätta på hjärtat säg vad du egentligen tycker och tänker. Skiter han i det, så har du väl ändå svaret i handen vad han tycker om vad du känner.

 

Lycka till!! :)

När vi träffades hade vi gemensamma intressen och mål. Vi hade en aktivitet vi sysslade med tillsammans och vi planerade att starta företag ihop. Något vi tyckte skulle vara bra sedan när vi skaffade barn eftersom båda kunde vara hemma "omlott" och få mycket tid till barnet. Han pratade mycket om hur viktig familjen var. 

Nu har han slutat med aktiviteten och helt plötsligt kommer han hem och säger att han har börjat med en annan aktivitet som i framtiden kan göra att han kommer spendera halva året borta. Utan att ens diskutera det med mig. Jag tar upp barnfrågan och han förstår inte varför det är ett problem. Det finns ju skype. Att jag skulle bli låst här själv med hus och barn är inte heller ett problem. Han vill dessutom knappt ta något av föräldraledigheten.  
Utöver det så har han ändrat stil en del...rakat av sig håret och håller på att spara ut långt skägg=(
Han har även börjat festa en hel del och har erkänt att han är för droger och rökte på en hel del innan vi träffades, och skulle kunna tänka sig att göra det nu med. När vi träffades sa han att han var emot sådant eftersom jag är det (jag är även emot snusning och rökning). Han har erkänt att han bara sa så för att han inte trodde att jag skulle vilja bli tillsammans med honom annars, vilket i och för sig stämmer. 

Jag gör även göra precis allt hemma. Jag är i och för sig arbetslös för tillfället (ska snart börja studera) men han klarar inte ens av att slänga sina smutsiga kalsonger i tvätten. Alla hans saker ligger utspridda överallt. Har han fikat så står allt kvar på bordet.. 

Allt är på hans villkor precis hela tiden. Han släpper inte ens in mig i beslut som påverkar våra liv väldigt mycket..

Därför tvekar jag.. Men det har ju inget med våra känslor att göra, förutom att jag inte tycker att han är lika attraktiv längre...

Jag har alltså pratat med honom om det här, om allt som stör mig, men han tycker att jag oroar mig i onödan. Att jag inte borde tänka på det förrän det faktiskt händer. 

Ingen som har någon tanke?

Men alltså han låter ju som han är på väg bort från dig, eller tar dig för given?! Vadå planerar att vara halva året borta. Har han ens frågat dig om vad du tycker om det?

O det här med aktiviteter, finns det någon som du ägnar dig själv åt?

Om det är på hans villkor redan nu lär det inte bli mindre om ev barn kommer.

Det är inte ett halvår i taget, utan totalt. Han säger att förhållandet kommer bli bättre eftersom det blir roligare när man väl ses... Han frågade inte alls, utan berättade bara att han hade börjat med det. Jag vet inte om han inte riktigt greppat vad det innebär att vara en familj..

Jag håller fortfarande på med den aktiviteten, fast utan honom.. 

Jo håller nog med egensinnig där... Låter som om han är påväg ifrån dig eller tar dig för givet.

Det där med att du får göra allt hemma, så har jag också! Blir skogstokig men jag är ju fortfarande lika kär och galen i min sambo för det. Min sambo har ett eget äckelrum som han får städa helt själv faktiskt....  Sen räcker det bara med att jag blir asförbannad så är dammsugaren igång och golven ska moppas, mm mm ;)
Har du kanske provat ställa ett ultimatum på han? 

Tycker du ska göra det du känner bäst för.

Tycker han ja, men som sagt han frågade dig inte ens. Han verkar iaf inte redo för familj eller inställd på sitt ansvar, eftersom han inte vill vara föräldraledig.

Har du frågat honom om varför han inte släpper in dig i beslut som gäller er? Har han förstått att du blir ledsen för det?

Tycker iaf du ska börja med att strunta i att tvätta hans kläder som en slags protest, plocka inte undan efter honom. Laga bara mat åt dig själv osv.