Orolig över att dottern känner sig sviken av mig
Lät ju som ett extremt brutalt byte vid en extra känslig ålder. Plötsligt en dag är du inte där när hon vaknar. Måste finnas mjukare sätt att göra omställningen på...
Lät ju som ett extremt brutalt byte vid en extra känslig ålder. Plötsligt en dag är du inte där när hon vaknar. Måste finnas mjukare sätt att göra omställningen på...
Har du förslag på hur vi ska göra?
Jag tänker att det bästa nu är att lugna sig. De flesta barn reagerar inför något nytt, många är ledsna i början när t.ex. de börjar på dagis. Det är inget de tar skada av i det längre perspektivet. Tror att det är jobbigast för föräldrarna. Din dotter kommer inte att komma ihåg detta och så små barn har inte så bra tidsuppfattning. Hon vet inte om du varit borta 8 timmar eller 1. Och det har bara gått en dag. Ha is i magen och var glad över att ni gjort så här, så hon kan få en tät relation till pappa också.
Just för att de inte har någon tidsuppfattning och inte det logiska tänket som vuxna. Har svårt att se att det skulle skapa ett inre kaos att vara med sin pappa som barnet är uppvuxen med. Det verkar ju även som att de varit själva förut. Din beskrivning kanske passar när barn blir adopterade från ett annat land men näppeligen när man får vara med en person barnet känner ganska väl.
Alltså även om du tror att du är drottning så är din ton helt onödigt överlägsen.
Avsaknaden av tidsuppfattning är viktig därför att barnet har ingen aning om mamma varit på toa eller på jobbet i 8 timmar.
Om det är någon barnet bott ihop som i detta fallet med så ser jag inga problem med det om maten funkar.