• Anonym (Trött bonusmamma)

    Hur mycket hjälper era tonåringar till hemma vid växelvis boende

    Jag har två bonusbarn som bor hos oss varannan vecka. De är 14 och 16 år. Jag tycker att de är vuxna nog till att få ett utökat ansvar då det gäller hemmet. Som det är nu så diskar de en gång i veckan samt att de städar sina rum någon gång ibland. Jag tycker att det är på tok för lite och tycker att de borde kunna hjälpa till med städning, matlagning, bära ut sopor, tvätt etc.

    Min sambo tycker att jag är dum när jag vill ställa krav och säger att de är duktiga och att de måste få vara barn. Men min åsikt är att man egentligen inte är snäll när man inte uppfostrar dem och lär dem hushållssysslor. De är ju inte jättesmå längre.

    Till saken hör även att det blir lite konstigt när de bara bor hos oss 50%. Det blir precis som om att allt ska vara så extremt bra den vecka då de bor hos oss och att de därför slipper allt det som jag tycker borde vara rimligt att de hjälper till med. Hos mamman verkar de inte behöva hjälpa till med något. Jag är helt oförstående till detta för jag är van vid att man hjälper till hemma och har den uppfostran själv. Det var dessutom nyttigt när jag flyttade hemifrån. Då kunde jag städa, laga mat och tvätta. 16-åringen vet inte ens hur tvättmaskinen fungerar. För två år sedan bad jag dem att damma sina rum och då visste de inte hur man gjorde....

    Hur har ni andra det som lever i nyfamiljer med växelvis boende? Hur mycket hjälper era tonåringar till hemma?

  • Svar på tråden Hur mycket hjälper era tonåringar till hemma vid växelvis boende
  • Anonym (Little me)
    AnnanAnna skrev 2014-09-30 21:00:11 följande:

    Kan tillägga att jag arbetat med personalledning i ett företag med en majoritet yngre personer, 18-25-åringarna utgjorde ca 80% av personalen. Jag träffade många, många sådana här unga vuxna och det var inte alltid det gick att få in dem i normala rutiner som att komma i tid eller höra av sig om de var sjuka etc.
    Oerhört frustrerande!
    Jag har också haft föräldrar till vuxna på 20+ år som ringt och sjukanmält sina "barn". Det slutade ju vanligtvis med att jag avbröt deras provanställningar.

    Nu säger jag inte att det är ett likhetstecken mellan det som beskrivs i tråden med bristande ansvar och det jag beskriver här, men det jag såg där den här typen av världsfrånvänd syn på krav, följa rutiner och regler etc förekom var att föräldraskapet var bristfälligt och "barnen" var de som bestämde.


    Bra sagt! Håller med dig fullständigt!
  • Snutten6

    Barn kan allt man ber dom om !
    Barn gör precis som dun ber dom om !

    MEN du måste visa och hjälpa till i början.
    Barn kan inte äta med kniv och gaffel, du måste lära och hjälpa.

    Barns dåliga engagemang hemma är inte deras fel utan föräldrarnas.
    Skyll inte på barnen.

    Min son har sedan, 9 år gjort följande:
    - dammsuger hela huset 1 gg per vecka
    - putsar fönster
    - sköter poolen
    - gått ut med sopporna.
    - går ut med hunden minst 2 ggr per dag.
    - fixar tvätten om jag ber, minst 2 ggr per vecka.
    - lagar mat eller hjälper till.
    - sköter all sin egen tvätt, viker ihop plockar in osv
    - fixar allt med träningskläder.
    - tvättar fälgarna på bilarna, 2 ggr i veckan.
    - plockar upp o ner i diskmaskinen vid behov
    - bakar bröd ett par ggr i månaden.
    - klipper gräset 3 ggr i veckan.

    Har bara A i betyg och har haft MVH dessförinnan.
    Går nu på gymnasiet.

  • Anonym (Usch!)
    Snutten6 skrev 2014-10-01 12:58:47 följande:

    Barn kan allt man ber dom om !
    Barn gör precis som dun ber dom om !

    MEN du måste visa och hjälpa till i början.
    Barn kan inte äta med kniv och gaffel, du måste lära och hjälpa.

    Barns dåliga engagemang hemma är inte deras fel utan föräldrarnas.
    Skyll inte på barnen.

    Min son har sedan, 9 år gjort följande:
    - dammsuger hela huset 1 gg per vecka
    - putsar fönster
    - sköter poolen
    - gått ut med sopporna.
    - går ut med hunden minst 2 ggr per dag.
    - fixar tvätten om jag ber, minst 2 ggr per vecka.
    - lagar mat eller hjälper till.
    - sköter all sin egen tvätt, viker ihop plockar in osv
    - fixar allt med träningskläder.
    - tvättar fälgarna på bilarna, 2 ggr i veckan.
    - plockar upp o ner i diskmaskinen vid behov
    - bakar bröd ett par ggr i månaden.
    - klipper gräset 3 ggr i veckan.

    Har bara A i betyg och har haft MVH dessförinnan.
    Går nu på gymnasiet.


    Är det en slav eller ett barn du har?!
  • Anonym (barnarbetare)
    Anonym (Usch!) skrev 2014-10-18 00:39:56 följande:
    Är det en slav eller ett barn du har?!
    .....och allt detta har gossen gjort sen han var 9 år. Det är väl nästan bara matinköpen som fattas på den digra listan..
  • Snutten6
    Anonym (barnarbetare) skrev 2014-10-18 23:28:23 följande:
    .....och allt detta har gossen gjort sen han var 9 år. Det är väl nästan bara matinköpen som fattas på den digra listan..
    Han köper mjölk och bröd varje onsdag.
    Veckohandlar gör vi tillsammans, tog inte upp detta då jag trodde alla familjer hjälpte till med detta.
  • Snutten6
    Anonym (Usch!) skrev 2014-10-18 00:39:56 följande:
    Är det en slav eller ett barn du har?!
    En son som skall vara förberedd för vuxenlivet utan att först då lära sig sköta sitt hushåll !
    Varför ta dyrbar studietid till civilingenjör med att komma underfund med hur ett hem sköts.

    Ni föräldrar som inte låter era barn hjälpa till hemma begår VANVÅRD !!
  • SupersurasunkSara
    Anonym (mia) skrev 2014-09-15 15:54:41 följande:
    Okej där är vi olika, jag tycker att barn ska satsa allt på utvecklas och bygga upp en bra framtid. Inte bara klara skolan utan klara den med högsta betyg. Det är betydligt mer värt för mig att mina barn får en bra utbildning och kan starta en bra karriär och har en bra hälsa än att de dammsuger hemma.
    Hushållsarbete är enkelt, det kan alla lära sig på några minuter. Det är inget man behöver träna på.
    Att få bra betyg klarar mina barn ändå. TROTS att de, stackars krakar (enl ditt sätt att se på det) har varsin matlagningsdag i v som de själva får planera och se till att allt finns hemma till, den ena plockar in disken varje dag, den andra har två dagar då hon ser till att det tvättas en maskin tvätt.

    Dessutom hjälper de till med en del annat också om vi ber dem. För någon dag sen tog den yngsta (15 år) eget initiativ till att storstäda vardagsrummet.

    Alla får göra som de vill, men att curla barn genom att ta hand om allt hemma är inte bra anser jag.

    Kan berätta om min kompis också, hennes barn har betydligt mer att göra hemma än mina. De har dessutom en stor trädgård och pool som ska skötas. Hennes 15 åring (som förvisso har intresset) lagar mat varje dag och planerar inköpen till det.

    Hennes 20 åring och hennes 22 åring gjorde också mycket när de bodde hemma, ja 20 åringen bor hemma men i eget litet hus på gården så han sköter en del trädgårdsarbete och det mesta med poolen, och hennes 22 åring har idag ett mycket bra jobb med bra betalt. Hon och hennes sambo köpte förra året ett radhus i en förort till Sthlm, inte helt billigt alltså och ska nu ha sitt första barn.
    20 åringen har också ett bra jobb om än inte hans drömjobb, men ett jobb är ett jobb i väntan på att drömjobbet dyker upp.

    Båda har alltså klarat sig mycket bra (och har det fint hemma med) trots att de fått göra en hel del hemma. Tvivlar inte ett dugg på att 15 åringen kommer att klara sig bra också.

    Alla tre har dessutom ett socialt liv.

    En del klarar inte att göra så mycket utan kan bara koncentrera sig på några saker i taget och då ska man så klart låta dem prioritera skolarbetet, men de allra flesta tonåringar klarar mer än så och många tycker dessutom om känslan av att bidra och vara en aktiv del i att ALLA i familjen ska ha det bra.

    TS, gör din man det som du anser att tonåringarna annars hade klarat när ni har dem? Eller är det du? Kräv att han eller de gör vissa saker isf, du ska inte behöva göra allt för att de är lata/inte får något krav på sig.


  • Anonym (Trött bonusmamma)
    AnnanAnna skrev 2014-09-30 21:00:11 följande:

    Kan tillägga att jag arbetat med personalledning i ett företag med en majoritet yngre personer, 18-25-åringarna utgjorde ca 80% av personalen. Jag träffade många, många sådana här unga vuxna och det var inte alltid det gick att få in dem i normala rutiner som att komma i tid eller höra av sig om de var sjuka etc.
    Oerhört frustrerande!
    Jag har också haft föräldrar till vuxna på 20+ år som ringt och sjukanmält sina "barn". Det slutade ju vanligtvis med att jag avbröt deras provanställningar.

    Nu säger jag inte att det är ett likhetstecken mellan det som beskrivs i tråden med bristande ansvar och det jag beskriver här, men det jag såg där den här typen av världsfrånvänd syn på krav, följa rutiner och regler etc förekom var att föräldraskapet var bristfälligt och "barnen" var de som bestämde. Precis som hemma hos oss där ett "barn" (18 år) inte har några regler, krav på sig eller får några konsekvenser.

    Kommer hon 6 timmar försent till en utsatt tid (verkligt exempel) så säger pappa på sin höjd "hoppsan då". Snor hon sprit ur barskåpet låter det "nämen oj, det var ju tokigt". Missar hon lillasysters födelsedagskalas med tre timmar och ramlar in bakfull som en gris utan en ursäkt och går direkt och låser in sig på toa i en timme säger han ingenting.

    Så ja, jag kommer kunna ta anställning på cirkus som världens mest utstretchade människa snart ;).



    Jag har samma erfarenhet från min arbetsplats och jag tror absolut att, det i många fall, beror på att man har haft en ganska kravlös uppväxt.
  • Anonym (Trött bonusmamma)
    Anonym (Little me) skrev 2014-09-30 13:00:39 följande:

    Wow.
    Den inställningen som många verkar ha till att barn/ungdomar INTE behöver hjälpa till hemma är chockerande. Fattar ni inte att de har nytta av det i arbetslivet??
    Nej, det är ingen "raketforskning" att lära sig städa eller diska men det handlar om att hjälpa till! Och det handlar om inställningen till att hjälpa till! Och som flera skrivit, medvetenheten om vad som krävs i ett hushåll och vad som krävs när de blir vuxna.
    I mitt jobb har vi mycket gymnasieelever som praktiserar hos oss och de flesta av dem har en väldigt lat och bortskämd attityd. Vilket företag vill anställa såna människor??


  • Anonym (Trött bonusmamma)
    SupersurasunkSara skrev 2014-10-19 10:56:04 följande:
    Att få bra betyg klarar mina barn ändå. TROTS att de, stackars krakar (enl ditt sätt att se på det) har varsin matlagningsdag i v som de själva får planera och se till att allt finns hemma till, den ena plockar in disken varje dag, den andra har två dagar då hon ser till att det tvättas en maskin tvätt.

    Dessutom hjälper de till med en del annat också om vi ber dem. För någon dag sen tog den yngsta (15 år) eget initiativ till att storstäda vardagsrummet.

    Alla får göra som de vill, men att curla barn genom att ta hand om allt hemma är inte bra anser jag.

    Kan berätta om min kompis också, hennes barn har betydligt mer att göra hemma än mina. De har dessutom en stor trädgård och pool som ska skötas. Hennes 15 åring (som förvisso har intresset) lagar mat varje dag och planerar inköpen till det.

    Hennes 20 åring och hennes 22 åring gjorde också mycket när de bodde hemma, ja 20 åringen bor hemma men i eget litet hus på gården så han sköter en del trädgårdsarbete och det mesta med poolen, och hennes 22 åring har idag ett mycket bra jobb med bra betalt. Hon och hennes sambo köpte förra året ett radhus i en förort till Sthlm, inte helt billigt alltså och ska nu ha sitt första barn.
    20 åringen har också ett bra jobb om än inte hans drömjobb, men ett jobb är ett jobb i väntan på att drömjobbet dyker upp.

    Båda har alltså klarat sig mycket bra (och har det fint hemma med) trots att de fått göra en hel del hemma. Tvivlar inte ett dugg på att 15 åringen kommer att klara sig bra också.

    Alla tre har dessutom ett socialt liv.

    En del klarar inte att göra så mycket utan kan bara koncentrera sig på några saker i taget och då ska man så klart låta dem prioritera skolarbetet, men de allra flesta tonåringar klarar mer än så och många tycker dessutom om känslan av att bidra och vara en aktiv del i att ALLA i familjen ska ha det bra.

    TS, gör din man det som du anser att tonåringarna annars hade klarat när ni har dem? Eller är det du? Kräv att han eller de gör vissa saker isf, du ska inte behöva göra allt för att de är lata/inte får något krav på sig.

    Hej. Nja, min man gör nog inte allt som jag tycker att de borde klara. Dock så har läget förändrats något till det bättre sedan jag skapade tråden. Jag ändrade lite egen inställning. När det sett ut som kriget farit fram hemma så har jag sagt till honom och sa att han får ta hand om det om han inte föredrog att säga till barnen. Han fixade det några gånger men fick sen nog och tog tag i barnen. Det får mig att inse ännu mer hur mycket jag har ordnat med tidigare. Kommer att fortsätta med samma strategi. Givetvis inte in i absurdum men bara så att jag känner att jag inte behöver agera hushållerska varje dag.

    Det jag egentligen tycker är mest tråkigt är att jag anser att man inte hjälper barnen genom att frigöra dem från ansvar. Man behöver lära sig att ha krav och att ställa upp på varandra. Men eftersom att det inte är mina biologiska barn så får vi hitta en medelväg istället...
  • Anonym (Emma)
    AnnanAnna skrev 2014-09-29 22:33:08 följande:

    Oj det skulle kunnat vara min mans dotter du beskrev. 18 år, gör absolut ingenting hemma vilket dessvärre INTE går att skylla på att hon satsar på bra betyg eller idrottar. Hon har kasst betyg, inga krav på sig, orkar inte jobba, festar och röker och tittar på tv-serier på datorn. Hon är så fullt upptagen med att CHILLA så hon hinner i te hjälpa till, kanske det som ovan beskrivs som någon slags återhämtning och rekreation för det jobbiga livet som tonåring.
    Hey, prova livet som vuxen säger jagð???. Heltidsjobb, hämtningar, lämningar, aktiviteter, vab, sjukdomar etc etc etc.

    Men jag tycker på riktigt det är synd att hon inte får förståelse för hur det är att ta ansvar för ett hem och för att hon blir utanför familjegemenskapen. De andra barnen får ta ansvar och t.o.m. 6-åringen gör mycket mer hemma! Medan 18-åringen leker hotelliv och slipper undan allt ansvar, alla krav och alla former av konsekvenser.

    Men min man och hans ex får köra klart racet de startade med sin curlinguppfostran, jag deltar inte mer än som åskådare.
    Det krävs ett par yogatimmar i veckan för att klara det men det är det värt att slippa ta del i den här cirkusenð??.



    Oj, har vi samma 18-åring hemma...
    Hon beter sig exakt likadant, kassa betyg, hänger med kompisar eller ligger hemma i sängen och tittar på tv-serier på datorn. Hjälper inte till med något alls hemma.  Inget driv alls till att faktiskt göra nått, försöker man pusha henne (att tex börja övningsköra) så skyller hon på att hon inte tid. Näää, ligger man i sängen och tittar på serier/filmer fler timmar om dagen så blir det inte så mycket tid över..

    Hade det varit min dotter så hade jag helt enkelt stängt av internet och börjat ställa krav på i alla fall skolan ska skötas.
  • Lindkvist

    Tänkte skriva ett svar till TS men jag vart så äcklad av Anonym (mia)s  inställning så det går inte.

    Usch för folk som behandlar sina tonåringar som att dom vore kejsare och handlingsförlamade (tro mig du gör inte dina barn en tjänst). Du är en sån där morsa som kommer åka å ta hand om hushållsarbetet hos din snutteputte tills hand fyllt 30? 40? om han nu behöver flytta ut överhuvudtaget.

    Blä, återkommer till TS om någon dag när jag återfått hoppet om mänskligheten

  • VIDE MI

    Mina bonusar plockar på sina rum och dammtorkar sina rum på söndagar och får även torka av sin toalett och handfat, vi tar golven och resten av huset. Detta sker under gnäll och konstant bråk och sura miner. Har aldrig hänt att de gör det utan flera tillsägningar och senare så får man be dem göra om det flera gånger eftersom de gör det sämsta de kan och tror att de möjligen kan komma undan med. Men vi har gett oss katten på att få dem att vara en del i familjen ist för gäster.

    Vi ses självfallet som elaka och hårda av barnen och deras mamma stödjer dem mer än gärna. Taskigt tycker jag då vi är de enda som bryr oss tillräckligt för att se till att de hänger någorlunda med i utvecklingen.

  • Anonym (Blind)

    Min man har haft tonåringar som är praktikanter. Övre tonåringar. Där barnet kan ringa och be föräldern komma över med Cola under dagen. Förälder kan komma nga vänder på en dag.

    De har också pratat i sina byggkojor om barn som inte vågar söka jobb själva. De pratar om hur ungdomar glor i tfn istället för att jobba.

    Sen kommer han hem till sin egen son och gör allt runtomkring denna.

    Allt som är så sjuhelvetes fel när andra gör det är helt okej att göra mot sin egen son.

    Blind styre tror inte att en del förstår hur dom är mot sina egna barn.

  • Phalaenopsis
    Anonym (Trött bonusmamma) skrev 2014-10-20 13:55:47 följande:

    Hej. Nja, min man gör nog inte allt som jag tycker att de borde klara. Dock så har läget förändrats något till det bättre sedan jag skapade tråden. Jag ändrade lite egen inställning. När det sett ut som kriget farit fram hemma så har jag sagt till honom och sa att han får ta hand om det om han inte föredrog att säga till barnen. Han fixade det några gånger men fick sen nog och tog tag i barnen. Det får mig att inse ännu mer hur mycket jag har ordnat med tidigare. Kommer att fortsätta med samma strategi. Givetvis inte in i absurdum men bara så att jag känner att jag inte behöver agera hushållerska varje dag.

    Det jag egentligen tycker är mest tråkigt är att jag anser att man inte hjälper barnen genom att frigöra dem från ansvar. Man behöver lära sig att ha krav och att ställa upp på varandra. Men eftersom att det inte är mina biologiska barn så får vi hitta en medelväg istället...
    Heja! Fortsätt så! Skål
  • Anonym (Mamma och bonusmamma)

    Har bara läst TS.

    Min sambo har en 14-årig dotter som bor här vv. Det som vi kräver att hon gör här hemma, förutom att hålla ordning på sitt rum är hjälper till att duka fram när vi ber om det, dukar av får hon hjälpa till med varje gång och det behöver vi knappt be om längre, plocka ur diskmaskinen när det behövs (jag tolererar inte att hon ställer disken i diskhon bara för att det är rent i maskinen. Gå ut med sopor och ibland hålla ett öga på sin lillasyster hör också till sysslor hon kan få göra. Jag har tur som har en sambo som tycker att det är viktigt att hon hjälper till.

    För oss funkar inte det här med att hon skulle ha en "diskdag" eller en dag då hon lagar mat, vi tycker det är bättre att hon hjälper till när det behövs. :)

Svar på tråden Hur mycket hjälper era tonåringar till hemma vid växelvis boende