Anonym (Gravid med äggdonation) skrev 2014-10-14 10:36:27 följande:
Jag är gravid med äd som gjorts i Sverige. Jag ser på det som att jag fått en underbar gåva av en annonym underbar kvinna som gjort detta frivilligt för att hjälpa kvinnor som mig. En liten cell med gener, som jag personligen inte tycker är såå viktig. Jag är biologisk mamma till barnet i min mage. Inte genetisk, men biologisk. Jag fick en cell som befruktades av min man. Resten av de miljoner celler som barnet är i dag har vuxit i mig. Min kropp har fått barnet att växa, jag har kräkts, barnet har tagit av mina järndepåer, jag har ätit mat som barnet vuxit utav, det växer och sparkar inuti min mage. Barnet är till 100% mitt och min makes.
Vill barnet i framtiden veta sitt genetiska ursprung finns den möjligheten. Sitt biologiska ursprung kommer barnet att veta, barnets biologiska ursprung kommer från mig och min mage!! Jag har magbilder, historien om hur det gick till på sjukhuset och hur mycket vi längtat efter barnet i alla år osv. Jag är barnets biologiska moder. När vårt barn är fött ska min make donera spermier för att hjälpa andra att få uppleva detta. Jag ser inte alls som något konstigt att vi kanske skulle bli uppsökta om 18 år utav en ungdom som är nyfiken på hur sin donator ser ut. Är även positiv till adoption och kan tänka mig ett adopterat syskon i framtiden. vilken väg man väljer att gå får var och en bestämma utifrån sig själv men jag tror man ska passa sig för att döma andra utan respektera varandra.
Lycka till med dina beslut.
Tack för ditt fina svar! Det kändes väldigt positivt. ??
Jag vill ju så gärna få ett syskon till min tös. Om det blir äggdonation så vill jag att barnet ska ha möjlighet till att uppsöka sin genetiska moder. Jag tror det är viktigt att ha möjlighet att veta sitt ursprung. Det är att tänka på barnets bästa tycker jag.