Berättelser
Jag träffade en gift kvinna för några år sedan. Vi var otrogna mot men kunde inte lämna. Det var jobbigt och svårt när starkare känslor växte fram. Vi bestämde oss för att avsluta det fysiska och istället hjälpa oss att stötta varandra som vänner.
Vår relation har varit dramatisk. Vi har försökt med precis allting. Lämna våra partners. Påbörjat vänskapsförhållande som gick för långt efter ett tag och därför gjort slut för alltid några gånger.
Innerst inne har vi hela tiden vetat om att vi skulle få ett underbart liv tillsammans. Nu har vi insett att den vänskapliga kontakten ger det mesta som vi har saknat i våra tidigare liv. Många gånger har det känns sorgligt att vi inte fått chansen att för alltid leva med och nära varandra, men det här är gott nog :)
Vi en väldigt stark vänskaplig kontakt. Träffas dagligen. Vår vänskap har gjort det lättare att klara av våra äktenskap. Visst finns det ibland lite för starkare känslor, men vi har valt att leva så här och vill inte leva utan varandra.
Båda har berättat för våra respektive om otroheten och att vi fortfarande umgås..
Jag hoppas och tror på en livslång vänskaplig relation.