Mina barn hatar mig för att jag var otrogen..

Flera verkar läsa in saker som inte står i trådstarten eller som framkommit senare.

Att folk är otrogna händer, även bland föräldrar och att det kan leda till att förhållandet upphör är inte heller helt okänt. Jag håller med om att barnen inte behöver veta alla detaljer, men TS har ju gjort något helt annat;

"Man behöver inte säga allt, men allt man säger ska vara sant" är en bra regel att leva efter.

TS har ljugit för sina barn. Länge. Pappan har inte avslöjat lögnen för barnen, enligt TS har det framkommit från annat håll. Pappan har gjort precis rätt.

Nu när barnen vet så vill mamman ha pappans hjälp, lite oklart med vad. Att tvinga barnen till mamman? Att fortsätta lögnen och tvingas ljuga själv? Ingenting har framkommit som säger att pappan snackar skit om mamman. 

Allt som framgår är att barnen är arga på mamman, och det beror förmodligen på att hon ljugit för dem. Att hon lämnat deras far är väl ändå uppenbart för dem och det har de inte varit arga över. Ilskan och den avslöjade lögnen är de händelser som inträffat i närtid och det är rimligt att anta att de hänger ihop.

Från trådstarten;
" Det var så mycket tumult under denna tid att i nutiden när barnen frågat, har jag sagt att jag blev gravid efter att jag lämnat pappan och att jag och deras styvpappa möttes efter att jag lämnat."

Det är att ljuga. Det är väsensskilt från att undanhålla sanningen. 

Jag tycker inte att det finns något i trådstarten eller från TS som visar på att exmannen gjort något fel. En bra förälder sår inte split mellan barnen och den andre föräldern vid en skilsmässa, och TS exman verkar inte ha gjort det heller.

Han kan ha sagt sanningen, men inte hela sanningen, till barnen, till exempel att mamman lämnade honom för att hon inte älskade honom längre (utan att ta upp att hon älskade en annan eller varit otrogen). Det framgår inte vad mannen sagt eller inte sagt. 

Hade mannen velat skjuta umgänget mellan barnen och TS i sank hade han givetvis avslöjat henne själv. Nu har han inte gjort det, så för mig verkar han ha gjort vad han kan för att barnens och TS umgänge ska fungera trots hennes svek.

 Återigen,

det finns inget som säger att exmannen inte gjort allt det, men att barnen ändå inte vill förlåta. Vi vet ingenting om vad exmannen gjort eller inte gjort, förutom att han faktiskt undanhållit otroheten för barnen vilket var helt rätt. Det visar om inte annat att han inte aktivt försöker sabotera TS och barnens umgänge. 

Jag ser inte heller enstaka otrohet som världens ände, och jag tycker inte heller att barnen har med det att göra. Om barnen tycker att de har det så kan exmannen inte göra så mycket åt det. Personligen tycker jag att ett långt förhållande vid sidan av som TS haft är riktigt illa, men fortfarande inte barnens ensak.

Otroheten kan vara problemet för barnen, men det kan också vara TS lögn som är problemet. Om lögnen är poroblemet, vad ska exmannen göra? Säga till barnen att det är väl inte så farligt om man ljuger lite? Är lögnen problemet är det uppenbart att han inte ska eller kan åtgärda det.