Hennes kräsenhet förstör vår vänskap

Tack för svaret :)

Jag tror att jag ska köra på alternativ 1. Det som är lite jobbigt är att jag kanske förstorat upp det här i mitt huvud nu under dagen, jag upplever det som en stor grej medan hon kanske inte ens tänkt på det öht. Jag får kortare och kortare tålamod med henne iom att det är samma problem som dyker upp varenda dag och jag måste nog säga ifrån nu. 

Apropå alternativ 3 så skriver vi redan separat så det finns ingen anledning för oss att sitta på samma ställe egentlige. Jag föreslog det eftersom jag tänkte att det är skönt att ha någon att bolla ideer med och även kunna bryta det långsamma och tråkiga uppsatsskrivandet med att prata om annat lite då och då under dagen. Hon och jag har roliga diskussioner i övrigt men det är som att hon är helt.. efter på vissa områden. Jag uppskattar att ha henne där eftersom det är trevligt men ibland, som idag, tar hon mer energi än vad hon ger. Hon förstår inte att jag stör mig på alla de här småsakerna som det med avstånd, att hon inte verkar ha någon personlig sfär och sitter "för nära" när man ska skriva uppsats, på bussen osv. Uuuuh jag får ta upp det lite löst imorgon och inte allt på en gång utan bara det med maten. Jag bråkar aldrig någonsin med vänner och hatar när det är "dålig stämning" så det känns lite jobbigt.