Hur många aborter har ni gjort och hur kände ni?

En och det var nyligen. Var fruktansvärt. Tog fyra dagar för det ville sig inte riktigt, förlorade massablod, fick inte äta el dricka under tiden osv, och slutade ändå med skrapning. Hade velat fram och tillbaka om jag skulle behålla el inte. Min sambo ville gärna behålla och lämnade mig nästan för att jag "dödade vårt barn". Men hade druckit massa, rökt, var djupt deprimerad. Tänkte lite att om barnet är skadat pga min alkoholkonsumtion kommer jag hata mig själv, och hur ska jag kunna ta hand om ett barn när jag knappt kan ta hand om mig själv? Vill verkligen inte göra om det. Nästa gång får det bli en bebis, förhoppningsvis med min nuvarande sambo. Vill ju ha barn, och vill ha det med min underbara fästman, men kände bara att det inte var rätt tillfälle. Fast det samtidigt kändes förjävligt att döda vårt kärleksbarn.