Hjälp med tänk/gå vidare?

Tolkar det inte som att TS irriterar sig på att han visar kärlek o ömhet utan på att han curlar sönder henne. Det är inte i barnets bästa att låta barnet ha ansvaret över regler hemma det är inte bra för barnet att tro att pappa har oändligt med pengar när så inte är fallet. Det är inte bra för barnet att lära sig att man får en sak varken gång man kommer till pappa - tillslut är förväntan högre över grejen man får än att träffa pappa. Det är inte bra för ett barn att veta att reglerna inte gäller för en själv. Att ha visa regler och krav är INTE samma sak som att inte visa kärlek o ömhet för dina barn. Mina barn är uppväxta med kärlek. Det går inte en timme utan att jag kramar, stryker över kinden, rusar i håret eller berättar hur mkt jag älskar dem. Det innebär INTE att det är de som bestämmer hemma. De vet att man inte tjatar till sig saker i affären, inte heller springer man runt o gapar i affären. De vet att om jag har sagt nej så ÄR det nej, att skrika eller tjata hjälper inte. Uppfostran innebär inte frånvaro av kärlek. Däremot innebär en uppväxt utan uppfostran ett ganska odrägligt barn, en tonåring utan begrepp om hänsyn och regler och antagligen en ännu värre vuxen. Att låta bli att lära barnen grundläggande saker som respekt för andra människor och att respektera ett nej - ta hänsyn är INTE i barnets bästa. Jag tycker uppriktigt synd om de barn som växer upp med föräldrar som anser att de gör barnen en tjänst av att bete sig så.

Och vad menar du med svartsjuka? Jag gissar på att du lever med dina egna barn, eller åtminstone har egna barn och lever i en relation. Jag tycker ärligt talat inte att man ska uttala sig om vad en "bonusförälder" eller vad man nu väljer att kalla det, känner om man själv inte är en fullt ut, utan egna barn. För då vet man inte det alls. Man har ingen aning om hur det är att få skit kastat på sig, att få höra att "du visste detta, du måste acceptera att barnet alltid kommer före dig" osv. För ja, det vet man förhoppningsvis innan man inleder en relation. Men man väljer inte vem man blir kär i, man väljer inte vem man älskar. Så är det bara. Kanske ska man bara skita i det, om man märker att ens liv inte fungerar ihop. Men man försöker väl ändå hitta en lösning och jobbar på det. Man väljer inte känslor, så sluta klandra människor för deras känslor! Jag blir faktiskt upprörd när du skriver sådär, ärligt talat.

Men för att "försäkra dig" om att det inte finns någon svartsjuka så... Alltså nej, jag är inte svartsjuk på ett 8 årigt barn. Hur ska jag kunna vara det? Svartsjuk för mig är något man kan vara mot någon som är ett hot och på samma nivå som en själv. Det är inte hon. Det är olika sorters kärlek. Mig älskar han som sin fästmö och henne som sin dotter. Det är en jävla skillnad på känslor.