• Brumma

    Hjälp med tänk/gå vidare?

    Anonym (pussar o kramar) skrev 2014-10-19 18:57:34 följande:

    Att han pussar kramar, gosar med sitt barn, säger älskling, är väl fullständigt normalt? Det gör jag också med mina barn, och hade med all säkerhet gjort ännu mer om jag träffat dom så sällan som din sambo träffar sitt barn.

    Så om han inte skulle lägga ut en krona på sin dotter, så skulle du alltså inte ha några problem med att han visar henne kärlek och ömhet genom kramar och pussar?


    Tolkar det inte som att TS irriterar sig på att han visar kärlek o ömhet utan på att han curlar sönder henne. Det är inte i barnets bästa att låta barnet ha ansvaret över regler hemma det är inte bra för barnet att tro att pappa har oändligt med pengar när så inte är fallet. Det är inte bra för barnet att lära sig att man får en sak varken gång man kommer till pappa - tillslut är förväntan högre över grejen man får än att träffa pappa. Det är inte bra för ett barn att veta att reglerna inte gäller för en själv. Att ha visa regler och krav är INTE samma sak som att inte visa kärlek o ömhet för dina barn. Mina barn är uppväxta med kärlek. Det går inte en timme utan att jag kramar, stryker över kinden, rusar i håret eller berättar hur mkt jag älskar dem. Det innebär INTE att det är de som bestämmer hemma. De vet att man inte tjatar till sig saker i affären, inte heller springer man runt o gapar i affären. De vet att om jag har sagt nej så ÄR det nej, att skrika eller tjata hjälper inte. Uppfostran innebär inte frånvaro av kärlek. Däremot innebär en uppväxt utan uppfostran ett ganska odrägligt barn, en tonåring utan begrepp om hänsyn och regler och antagligen en ännu värre vuxen. Att låta bli att lära barnen grundläggande saker som respekt för andra människor och att respektera ett nej - ta hänsyn är INTE i barnets bästa. Jag tycker uppriktigt synd om de barn som växer upp med föräldrar som anser att de gör barnen en tjänst av att bete sig så.
  • Brumma
    Anonym (pussar o kramar) skrev 2014-10-19 22:33:12 följande:
    Det ser väl ut ungefär likadant i min familj som i din. Jag har 3 barn och 1 bonusbarn. Vi slösar mycket kärlek på barnen, och vi har våra regler som ska följas för allas trivsel. Vilket också fungerar bra.

    Anledningen att jag frågade ts om hon skulle tycka det är helt ok om pappan pussar och kramar sin dotter, om han inte skämmer bort henne med prylar, är för att jag ville förvissa mig om att det inte finns nån svartsjuka med i bilden från ts sida. Det finns ju trådar om det här på FL. Bonusmammor som faktiskt själva skriver och berättar att de känner svartsjuka.
    Visst finns det sådana trådar. Dock läser jag inte in ngn svartsjuka alls i TS utan hon är ganska tydlig på att det är pappans "lama" agerande gentemot dottern hon sätter sig emot.
    Trist att fördomarna om bonusmammor (ja, även från andra bonusmammor) gått så lång att man läser in sådant och måste fråga. Dessutom är din fråga ställd på ett ganska provokativt sätt. Om du bara ville förvissa dig om att TS menade det hon skrev och inte det du läste in så kunde frågan ställts på ett otal andr, trevligare sätt.
    Börjar man skriva nedsättande och provokativt i en tråd finns risken att den spårar ur. Liksom i ett otal andra trådar där bonusmammor ber om STÖD, men blir påhoppade av människor som tar för givet att de menar annat än de skriver.
  • Brumma
    Anonym (pussar o kramar) skrev 2014-10-20 01:10:03 följande:
    Oj då vilken irritation och vrede. Det var inte svårt att väcka den, och heller inte min mening.  Jag ber om ursäkt! Men eftersom jag inte får ställa de frågor jag vill, utan att du bemöter mig på ett otrevligt sätt, så tackar jag för mig. Vill bara tillägga att jag har både egna barn och bonusbarn. Så där drog du en förhastad slutsats..
    Man kan ju ställa frågor utan att provocera - bara ett tips sådär om man verkligen vill ha svar ;)
  • Brumma
    Anonym (Förbannad jävla "styvmorsa") skrev 2014-10-22 23:51:36 följande:

    Vi har faktiskt pratat en del och det känns rätt bra nu. Ibland rinner det över helt enkelt bara. Det har varit upp och ner, men mestadels såklart bra. Skulle aldrig vilja vara i något destruktivt skit som är uppenbart att gå åt helvete, det har jag nog med erfarenheter av och vet precis vad jag vill. Jag är medveten om att jag är rätt svår att leva med också, haha. Men vi kompletterar varandra som sagt och jag vet att han skulle göra allt för mig (och sin dotter såklart). Jag försöker visa det tillbaka. Förstår att det låter förjävligt när jag rakt ut skriverdet jag skrev, i stundens hetta. Men i grund och botten har vi ett stabilt förhållande, även om vi ibland missförstår varandra och är snabba på att döma. Självklart jobbar vi vidare på detta och håller på med en ekonomisk plan nu, sparande osv. Vi är ju förlovade och ska gifta oss inom en snar framtid dessutom. Så jo, vi tänker fortfarande försöka få barn tillsammans. Vi skulle haft barn tillsammans nyligen, men fick tyvärr missed abortion som jag fick reda på i v.12-13 någonting. Mycket akuten hit och dit och inlagd. Det tog en del på psyket för oss båda, nu har det gått en tid och vi är psykiskt och fysiskt redo nu. Så är det.

    Tackar så hjärtligt för alla svar. Det är enkelt att missa saker själv ibland ju, alltid bra att få något från utomstående :)


    Bra - att prata är viktigt! Och att fortsätta prata - det går upp o ned, speciellt om ni båda är lite hetsiga i humöret, men när man svalnat av är det viktigt att fortsätta dialogen. Och inte ta några beslut när känslorna är för "heta".

    Beklagar ditt MA, har själv upplevt sena sådana och vet att det kan vara ett rent helvete att gå igenom. Skönt ni är på banan igen :)
    Önskar er lycka till med både förhållandet, bonusbarn, gemensamma barn och bröllop - o livet i sin helhet såklart ;)
Svar på tråden Hjälp med tänk/gå vidare?