brakat loss

Ett exempel:

Jag sa ifrån till bonus då denne gjorde något trots att vi i längre tid sagt att detta är inte ok. Min man kör lugna prata linjen gång på gång. Pratar i förbifarten o sen är allt okej.

Jag är sådan att lyssnar dom inte efter tre fyra tillsägelser så får man lov att markera lika med höja rösten eller diskutera varför barnet fortfarande gör si eller så. Har egna barn oxå.

Denna gång lyssnade bonus på mig häver ur sig att denne tänker inte lyssna reser sen på sig o går därifrån. Min man ser o hör.

En veckas kyla mot mig hade barnet. Låg i sitt rum när jag var i tv rummet gick jag därifrån så kom bonus in.

Sa till min man att han får prata med sitt barn.

Mannen gjorde det. Sen hör jag skratt o sen planer på något bonus ville göra.

Allt var toppen förutom att bonus lyssnar inte på mig och valde att inte vara i damma rum.

Pappan säger inget.

Efter ett tag så återgår det till normala. Bra! Men pappan har ej tagit upp felaktiga som bonus gjort. Livet går vidare med leende.

Gång på gång samma.

Tyvärr så är biomamman sådan som mår sämre när det är toppen i mellan mig o bonus.

Mina barn är också hans.

Å ja det är nog MVG att barn nr 1 får vara otrevlig mot vuxna som inte säger ja o köra med utfrysninsmetoden plus att pappa är för feg för att ta tag i sättet plus skolk när de andra barnen ska ha "normal" uppfostran utan "tycka synd"

Kan inte förstå varför man som förälder ej säger ifrån.

Att baka in tillsägelsen i en mening o snabbt börja prata om något annat får knappast något resultat.

Tycker att det är konstigt att min man är uppfostrande o ifrågasättande mot mig men ej mot barn nr 1.

Det är ungefär som att han känner olust inför konflikt med barnet.

Mår skrutt.

Allt vänder sig emot mig jämt.

Om min man reagerade med 50% när bonus gör fel så kanske barnet skulle börja sköta skola o inte behandla mig illa så fort jag inte gör som barnet säger.

Nu ska mannen frysa ut mig som straff för att jag ställer till liv....

Fan om vi inte hade barn så hade jag sagt nej stopp o dragit.

När ena barnet kramar mig med tår o säger

-mamma jag vill inte bo vv

Då gör det ont. Ska jag dansa efter barnets pipa för att få se mina barn jämt????

Fy sjutton för bonusfamiljer

? Bonusbarnets mamma? Vad har hon med detta att göra?

Om du läser det jag skriver så ser du vad det är som är mitt problem.

Håller helt med dig om att våra barn kommer att bli som bonus eventuellt då de ser att bonus får fritt spelrum av sin pappa. Varför ska det då finnas regler för dom?

Själv tänker jag fortsätta att säga vad jag tycker om en tonåring som behandlar alla som inte tycker som denne som luft, jag tänker säga ifrån när bonus visar noll respekt mot vuxna, tänker säga ifrån när det skolkas ifrån skolan. Då hör våra barn att jag INTE tycker att detta är okej i alla fall. Att sen deras pappa är en jäkla fegis när det gäller uppfostran kan jag inte göra något åt.

Min man vaknade i morse och var normal. Nu är allt som vanligt. Vi sopar som vanligt allt under mattan.

Nästa vecka kommer det förmodligen frånvarorapporter och bonus kommer som vanligt att köra sitt eget race o strunta i att lyssna på allt denne inte vill höra.

Vad är det jag ska fatta?

Jag har försökt att greppa hornen jag lovar..men känner också att andra i den här familjen också kan göra det.

Att strunta i skolan kan jag göra men förklara för dom andra barnen att det inte är ok.

Att den ena barnet får fria tyglar och ej behöver respektera oss andra gynnar inte någon

Du har rätt Ess. Det är några års skillnad så det går kanske att förklara.

Att allt vänder sig emot mig är för mig konstigt om biobarn gör något och min man höjer rösten o säger ifrån så skäller väll inte jag på min man?! Inte fasiken skulle jag vända skolk som barnen gör mot min man.

Skulle min man vilja diskutera problem omkring barnen så skulle inte jag sucka,avbryta, vaja med blicken likt du är ju dum i huvudet och jag skulle inte säga till honom att han letar fel.

Nej jag skulle vara tacksam att han tillsammans med mig vill ta tag i problemet.

Vad är det som gör att en människa varken ser eller hör?

Min man får ju själv sms när barnen skolkar eller sjukskriver sig.

Hur kan man välja att inte ta upp det med barnen? (Säger barnen för han lär väll bete sig lika med sina andra barn?!)

Hur kan man tolka en förälder som vill ta upp familjeproblem till att denne bara letar problem? Sedan sätta sig med barnet som är den "skyldige" och vara som vanligt?